av

Mr. McAllen – en karl med forskning som grund

Så fann jag honom till slut – mannen som verkligen pratar om hästar utifrån hästens synvinkel. Det skedde av en slump, då jag kikade in på Tidningen Ridsport. I den här artikeln nämner tidningen att hästtränaren och beteendeforskaren Dr. Andrew McLean ska föreläsa på årets stora internationella forskningskonferens på SLU.

Och jag visste direkt att det var honom jag letade efter – jag kunde bara inte komma på namnet när jag letade runt på webben. För jag har läst om karln förut och fann honom mycket sympatisk, kunnig och intressant. Nu har jag kikat in på hans hemsida – en mycket utförlig hemsida om vad som är de viktiga principerna i ridning och hantering.

Och – det bästa av allt! Han understrycker vikten av att ge eftergift och konstaterar att det inte finns några dumma och elaka hästar! JIPPIIIIII! Äntligen säger jag bara, äntligen! Jag kommer här på bloggen att skriva om hans forskning och hans metodik som bygger på vissa grundprinciper. det är för bra för att låta bli.
Under tiden går det att kika in på Andrews hemsida

av

Kloke Hans lärde oss mycket om hästen

Kloke Hans är kanske en av världens mest kända hästar, men inte på det sätt som husse och matematiker von Osten ville att han skulle bli. Inte desto mindre blev han känd och lärde oss en hel del om hur hästar relaterar till människor.

Väckte enorm uppmärksamhet
Kloke Hans kom att väcka enorm uppmärksamhet för att han kunde räkna! Han kunde räkna ALLA de uppgifter hans ambitiösa husse gav honom. Räknetalen skrevs på en tavla och eftersom Hans själv inte kunde vare sig rita eller tala fick han istället skaka och vicka på huvudet för att visa vilket tal som var det rätta. Det tog fyra år för von Osten att få sin häst att bli så duktig som han var, men det hade fungerat utmärkt.

Husse räknade
Den stora uppmärksamheten lockade även forskare. Kunde en häst verkligen räkna? Så de började studera paret. När de bad ägaren von Osten att inte närvara blev hästen som förbytt. Helt plötsligt kunde hästen inte räkna alls. Detsamma gällde om svaret på ekvationen som ställdes upp var okänt för von Osten själv. Då kunde inte heller Hans räkna rätt.

Fantastisk förmåga
Så istället för att se kloke Hans som en mästare i att räkna, kan vi idag räkna Kloke Hans som en mästare i att lära sig människans kroppsspråk. Det visade sig nämligen att de små, små rörelserna som von Osten gjorde omedvetet när han ville att hästen skulle räkna respektive när rätt svar levererats påverkade hur många gånger hästen nickade. Och det på pricken!

Läser av människan
Kloke Hans är ett ypperligt exempel på att hästars förmåga att läsa av minsta lilla rörelse på vår kropp är enorm. Våra tankar får vår kropp att bete sig på ett visst sätt. Tänk på det när ni vill ha ut ett bra samspel mellan häst. skillnaden mellan kropp och tanke är för en häst inte så stor. De ser nästan rakt igenom oss, på ett minst sagt naturligt sätt.

Kloke Hans var nog inte klokare än någon annan häst på denna jord. Han var bara tränad ”korrekt”. Med det menas att hästen hade lärt sig att använda sina förmågor att tolka människan på det allra bästa sätt och motivationen verkar det inte ha varit något fel på alls. En sådan inlärning sitter för livet och blir mycket exakt, varje dag och i varje situation. Det blir ett samspel mellan häst och människa som bygger på förtroende och respekt.

av

Vilket hästminne!

Att ha ett hästminne ses ofta som en komplimang och borde verkligen tas som det. Hästens minne är det då inget fel på. I februari 2009 publicerades en artikel i The Journal of Cognition angående en studie som gjorts i ämnet.

Studien visar att det som en häst lärt sig för sex år sedan sitter minst lika bra idag. Det verkar till och med som om informationen sjunkit in ordentligt. Hästarna presterade nämligen än bättre på det inlärda än vad de gjort när de nyligen lärt sig ett system. Det som testades var att hästen skulle välja ett föremål före ett annat. Som inlärningsmetod fanns både positiv förstärkning och negativ förstärkning.

Det går att dra väldigt mycket slutsatser ifrån det här, inte minst i kombination med hästens förmåga att relatera till liknande situationer när något händer.

av

Nervösa människor ger nervösa hästar

Visst påverkar våra känslor och våra intentioner hästens beteende! Det låter ganska logiskt egentligen, för vi pratar ju om samspel mellan individer, må vara att en av individerna är människa och den andra häst. Individer med hjärnkapacitet, förmåga att tolka och att påverka varandra har vi dock båda arter.

SLU har genomfört en mycket intressant studie. Undersökningen gick ut på att ta reda på om de omedvetna signaler vi skickar ut faktiskt också påverkar hästen. Och se – det gör det minsann. Det går till och med att avläsa på hjärtfrekvensen på hästen. Studien prövade sin tes både på ryttare som rider och på personer med häst vid hand. Och det roliga i det hela är att det var luringar med i spelet. Under ritten, till exempel, så sades det till ryttarna att ett paraply skulle fälldes när de red förbi. Men så hände aldrig. Trots det blev både hästar och människor märkbart stressade. Hade hästen hört vad som sades?

Chansen till det är obefintlig. RYttaren signalerade att fara var å färde, och flockdjur som hästen var trodde de på sin ryttare. Och som de flyktdjur de också är, var de beredda till snabb flykt när signalerna kom.

Studien är en viktig del i både forskning och utveckling av kunskapsbasen för samspelet mellan oss människor och hästarna. Men det är också, som en del av detta, ett mycket viktigt arbete i försöken att minska skaderisken vid hästhantering. Nu vet vi – var inte nervös elller rädd när du hanterar ett djur. Då kan du lika gärna låta blir – det är bäst för både dig och hästen.

Hela studien finns beskriven i:
The effect of a nervous human, genomfördes vid Uddertorps Naturbruksgymnasium och Färingsö ridskola och finns presenterad i sin helhet i The Veterinary Journal 181 (2009) 70-71

av

Mental träning extra viktig för hästmänniskor

Mental träning har varit i ropet i snart fyrtio år. Mängder med idrottstjärnor har lyckats prestera bättre och blivit vinnare tack vare bra mentala coacher. Starkast vinner handlar inte enbart om fysisk styrka, utan även den mentala styrkan.

Det finns också mängder med exempel på överlägsna idrottare som trots sin duglighet underpresterar på stora tävlingar. Hur vi tänker och hur vi ställer oss inför uppgifter är viktigt för hur vi också sedan (omedvetet) agerar. Negativa tankar och stress påverkar också vår förmåga att fokusera på det vi gör.

Rätt tänk ger en ökad positiv vilja, en bättre koncentrationsförmåga och ett mål att sträva efter som vi vet att vi kan uppnå. Men det påverkar också syreupptagningsförmåga och vår förmåga att använda våra muskler rätt. Men att vilja för mycket kan också ge låsningar. Det är även där en fråga om mental träning.

Än viktigare blir det givetvis med mental träning i hästsammanhang. Ditt tänkande, som ger tydliga signaler i din kropp gör att du själv presterar sämre. Men det gör också att hästen får signaler om att något är farligt. Hur går samarbetet då? Ganska så dåligt, troligen. Vi får svårare att tima våra instruktioner, att koncentrera oss och att känna in oss på hur hästen uppfattar situationen. Timing och känsla för hästen är nyckeln till en bra prestation.

Hästen har otroligt vassa sinnen när det gäller att plocka upp sinnesstämningar. De kan lätt se rörelser från minsta muskel och hör hur din röst låter. Minsta darr och minsta negativa känsla smittar som en löpeld till en häst. Förutom det har hästar också ett superbra luktsinne. Det är många gånger bättre än vårt. Vad de egentligen uppfattar med lukten vet vi inte riktigt, men det skulle inte förvåna någon kunnig hästmänniska om hästen kunde lukta sig till adrenalin och hormonutsöndringar i en människas kropp. Det kan ju hundarna och hästarnas luktsinne är inte långt efter.

Trots att mental träning kan förändra både hästens och ryttarens prestation talas det sällan om mental träning inom hästsporterna. Det är märkligt, faktiskt. Allt fokuseras på denna häst som ”ska prestera” och på materialval av alla saker. Foder och rätt sadel är givetvis mycket viktiga saker. Men det finns också andra dimensioner på det där med att lyckas.

Det finns så mycket hos oss som vi kan förändra för att ge den förutsättningar för att lyckas. Vi är lotsen och den som hjälper, men det är alltför ofta vi stjälper. Set your horse up to succeed säger Leslie Desmond. 90 % av rivningarna är ryttarens fel, säger andra. Och jag håller med. Tänk om vi kunde få bort de där 90% genom att kunna tänka lite bättre!

En debattartikel om vikten av mental träning vid idrottsprestationer kan du läsa här

av

Boxens storlek har betydelse för vilan

De allra flesta hästar står uppstallade i boxar. I Sverige finns ett minimimått som krävs för att få stalla upp en häst. Minimistorleken är beroende på hästens egen storlek. Det kan te sig naturligt att en större häst betyder en större box. Men varför egentligen?

En av anledningarna är att en häst som få ren stor box i förhållande till sin storlek oc också kan vila sig bättre. En studie i Danmark har visat att hästar med en större box ligger ner och vandrar och rullar bättre än i en liten box.

Studien genomfördes av Peter Raabymagle MSc och Lan Ladewig PhD för Kungliga Veterinär och jordbrukshögskolan i Fredriksberg, Danmark.

av

Vita hästar får mindre bromsar

Har du en vit häst? Då kan du känna dig lugn för att den slipper en hel del bromsar och annat otyg som mörkare hästar får.

Känsliga men vackra
Vita hästar anses i allmänhet känsligare. De får lättare malignt melanom, problem med synen och har svårare att överleva i det vilda. Det har dock inte hindrat de vita hästarna från att uppskattas högt av människor. MÄnniskor är svaga för vita djur – vita tigrar, vita älgar och vita elefanter ses som heliga. Kanske helt enkelt för att de är så enastående vackra och ovanliga?

Varför mindre bitna?
Anledningen till att hästarna inte får så många otyg på sig är att de små bitande djuren använder ljusets reflektion som ett medel för att hitta djuren. En viss reflektion ger att det är ett pälsbärande och gott djur. Men de vita hästarna reflekterar inte alls ljuset på samma sätt, och undslipper av den anledningen många broms. Det är bra, för de vackra vita hästarna måste ju ha en fördel i livet framför sina kamrater – förutom att de faktiskt borde klara sig bättre en sådan vinter som 2009-2010 då, när de knappt syns alls i de meterhöga drivorna som finns i hela Sverige.

Rapporten går att avläsa här

Kolik: operation – vad är oddsen?
av

Kolik: operation – vad är oddsen?

Kolik är ett tillstånd som med lite tur och skicklighet kan ordnas med hjälp av ambulerande veterinär. I vissa fall är dock orsaken sådan att operation blir nödvändig. Ingreppet handlar om en buköppning för att se vad det är som är fel.

När det handlar om kolik finns det oftast väldigt lite tid och en ägare som följer med sin häst mot kliniken är givetvis mycket stressad. Vem vet hur det kommer att gå? Sanningen är att det gör ingen. Man får ta besluten med den information som veterinären har fått fram, med den erfarenhet som finns på kliniken och med egen erfarenhet som utgångspunkt. Oftast beslutar en person som har en ung häst att satsa på operation. Men när det gäller en operation på en äldre häst kan det bli knepigare. Är det värt det och kommer hästen då att bli bra?

Studie i USA
Surgi-Care Center for Horses i Florida i USA har undersökt hur bra operationerna på kolikfallen går. Resultaten från studien visar att operationen i sig kan bli klurig för en gammal pålle. Endast hälften som är över tjugo år klarar operationen över huvud taget. De unga har då en bättre chans, med nästan tre fjärdedelar som överlever.

Efter ingreppet finns också hinder på vägen. Men här finns ingen jätteskillnad mellan de yngre och de äldre som klarat själva operationen. Överlevnadschansen är då en bra bit över 80%. Även om undersökningen visar att äldre hästar överlever i något mindre grad än de unga hästarna, föreligger inte sådan skillnad att det går att etablera ett samband.

Samma i Sverige?
Vi i Sverige har något andra typer av hästar och en annan djursjukvård än i Florida. Det finns givetvis mängder med likheter, men vilka skillnader i praktik och medicin som faktiskt är avgörande vet vi inte. Därför går det inte att direkt säga att dessa siffror är giltiga i vårt land. Däremot ger det en indikation på att äldre hästar faktiskt är ganska tuffa och klarar stora ingrepp.

Svårt beslut
Ingen vet vad som är rätt och fel när det gäller större operationer på äldre hästar. HÄr måste ägaren känna sin häst, veta hur bra den mår i grunden och också ta sin egen veterinär till råds. Tillsammans går det att komma fram till ett beslut som går att leva med. Det är det bästa man kan göra, för ingen vet vi hur framtiden ser ut.

För att läsa rapporten i sin helhet klickar du här

av

Veterinär Heuschmanns filosofi

Dr. Heuschmann har ett långt liv som veterinär bakom sig. Han utbildade sig faktiskt till beridare innan han valde veterinärbanan. Men det är som veterinär han har fått störst erkännande och hans erfarenheter som ortopedspecialist och hans rapporter är klart värda att ta del av.

Men han har också rört om i grytan, inte minst för att han totalt dissar moderna ridmetoder såsom rollkur. Det gör honom inte populär i vissa kretsar, men däremot har han själv erfarenhet nog att bilda sig sin uppfattning på vad man kallar för väl beprövad erfarenhet. SOm gammal beridare har han dessutom själv ridit ett antal hästar som kommer in för olika skador.

Här är en kortis om hans slutsatser:

Skynda långsamt
Det ska gå fort i hästvärlden nuförtiden. Hästarna tränas alltför hårt vid en alltför ung ålder. Det sliter duktigt på hästarnas ligament och skelett.

Ta bort remmarna!
Heuschmann har sett mängder med skador relaterade till för hårt åtspänade nosgrimmor. Detta borde förbjudas, särskilt på unga hästar.

Om rollkur:
Enligt Heuschmann blir trycket på nackens muskler och ligament enormt vid rollkur. Även hästens ryggligament påverkas starkt. Det skapar en inaktiv bakdel. Det hårda draget i munnen som aldrig ger efter skapar ett tryck från bettet som gör att tungans blodcirkulation avsevärt hindras. Här är den film som visar hur hästen påverkas:

Heuschmann har fått in ett antal hästar som är skadade pga rollkuren. En av de vanligaste problemen är att nosremmen pressar hästens läppar mot tänderna och därmed orsakar skador. Sedan finns nackproblem och många andra skador som orsakas av just rollkuren.

Här är ett kort klipp med Heuschmann himself:

Läs gärna mer på Heuschmanns egen sida
Här är en intressant artikel med Heuschmann.
Boken Tug of War går att köpa på Internetbokhandlar.
Han har också givit ut en DVD: If Horses Could Speak.

av

Att dominera en häst är att missbruka sitt ledarskap

Det menar i alla fall American Veternary Society of Animal Behavior i denna artikel.

Dominans används bland flockdjur för att få tillgång till en hona, mat om det finns för lite, eller bästa vattenplatsen. Det är oftast inte det som är problemet när det gäller problem i hanteringen av våra djur. Vad vi söker i träningen med våra husdjur är snarare att de villigt kommer när vi ber dem. Det är inte en dominanssituation – där tvång och underordning är det främsta syftet. Tvånget leder vanligen till att djuret blir oroligt och blir rädd. Hos hästar kan detta skapa ett flyktbeteende (det är så de överlever), som när det inte får utlopp kan leda till panik (min anmärkning). Det kan därför bli riktigt farligt att pressa ett djur under tvång för att få som man vill.

AVSA menar istället att de problem med beteenden vi ser hos våra tamdjur helt och hållet beror på inlärningsproblem – hos människan. Vi råkar förstärka det som vi inte vill ha, istället för att lyckas locka fram det vi vill ha. Positiv förstärkning är däför alltid att föredra. Lyckad inlärning bygger på att positiva beteenden förstärks. Om oönskat beteende kvarstår är det en stor poäng i att ta reda på varför de uppträder.

AVSA:s åsikter bygger på den beteendeforskning som finns idag.

Mer finns att läsa på deras hemsida