Tvärvetenskapligt forskningsprojekt om kommunikation

Fick hem tidningen ”Forskning om Funktionshinder pågår” i brevlådan. Det är en liten tidning som publiceras av Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Däri finns många guldkorn för den som är intresserad av habilitering och rehabilitering i allmänhet. Senaste numret ger också en hel liten diamant om ridning och habilitering för barn i synnerhet. Nu ska nämligen forskare från flera olika forskningsfält tillsammans undersöka hur barn och hästar kommunicerar – och hur båda parter bemöter och upplever varandra och hur interaktionen fungerar.

Det här är mumma för en person som jag som i praktiken har sett det fantastiska i när ett barn med funktionshinder får kontakt med en häst. Det går nästan att ta på kommunikationen mellan dem, och det är ett fascinerande fenomen. Det verkar den språkforskare, den sjukgymnast och den etolog som startat projektet också göra. De vill utifrån två olika perspektiv – ett etologiskt och ett lingvistiskt perspektiv – undersöka hur interaktionen fungerar och utvecklas i praktiken. Det betyder observation av både hur barnen agerar och hästarna.

Med det blir de banbrytande inom forskningsfältet som det ser ut idag. Forskningsprojektet heter ”etnicitet och människa-djur kommunikation. En analys av barns och ungdomars kommunikation med hästar vid hästunderstödd terapi”. Som namnet avslöjar kommer också en observation hur olika barn från olika kulturer interagerar med hästen. Det har tidigare visat sig att kulturer också för med sig ett visst synsätt på djur, som till exempel hästar.

Syftet med projektet är att bidra med verifierad kunskap för alla de eldsjälar som arbetar med hästunderstödd terapi. Än så länge är dessa personer ganska få, men jag hoppas också att en sådan här typ av forskning verkligen också kan generera ett större intresse, och en större förståelse, för alla de dimensioner som utvecklas i interaktionen mellan barn med funktionshinder och hästarna. Jag är övertygad om att det gör gott för båda parter, och jag hoppas givetvis att resultatet visar det i forskningsstudien. Än så länge är forskningen i sin linda. Jag återkommer med mer info när resultaten börja komma in.

 

Nervösa människor ger nervösa hästar

Visst påverkar våra känslor och våra intentioner hästens beteende! Det låter ganska logiskt egentligen, för vi pratar ju om samspel mellan individer, må vara att en av individerna är människa och den andra häst. Individer med hjärnkapacitet, förmåga att tolka och att påverka varandra har vi dock båda arter.

SLU har genomfört en mycket intressant studie. Undersökningen gick ut på att ta reda på om de omedvetna signaler vi skickar ut faktiskt också påverkar hästen. Och se – det gör det minsann. Det går till och med att avläsa på hjärtfrekvensen på hästen. Studien prövade sin tes både på ryttare som rider och på personer med häst vid hand. Och det roliga i det hela är att det var luringar med i spelet. Under ritten, till exempel, så sades det till ryttarna att ett paraply skulle fälldes när de red förbi. Men så hände aldrig. Trots det blev både hästar och människor märkbart stressade. Hade hästen hört vad som sades?

Chansen till det är obefintlig. RYttaren signalerade att fara var å färde, och flockdjur som hästen var trodde de på sin ryttare. Och som de flyktdjur de också är, var de beredda till snabb flykt när signalerna kom.

Studien är en viktig del i både forskning och utveckling av kunskapsbasen för samspelet mellan oss människor och hästarna. Men det är också, som en del av detta, ett mycket viktigt arbete i försöken att minska skaderisken vid hästhantering. Nu vet vi – var inte nervös elller rädd när du hanterar ett djur. Då kan du lika gärna låta blir – det är bäst för både dig och hästen.

Hela studien finns beskriven i:
The effect of a nervous human, genomfördes vid Uddertorps Naturbruksgymnasium och Färingsö ridskola och finns presenterad i sin helhet i The Veterinary Journal 181 (2009) 70-71