Då och då stöter jag på kommentaren att en häst inte kan gå på havre- för då blir den tossig och alldeles för yster. Jag har bara upplevt det en enda gång, men då vart hästen som ett popcorn och så fort vi ändrade foderstaten lugnade hästen ner sig. Många andra upplever samma sak, ja till och med självaste SLU konstaterar att detta är ett faktum. Men vad kommer det sig av?

Snabba kolhydrater inte bra

Då havre innehåller massor med snabba kolhydrater vilket ger snabb energi och även av en viss specifik sort så borde det kanske ligga något i kolhydratmängden? Även om det kanske inte bara gäller själva havren, utan kolhydraterna i hästarnas ”snabbmat”, dvs kraftfoder som ger problemen. För att det inte är en bra idé att bygga en foderstat på ”raketbränsle” som en av mina vänner, tillika toppidrottare kallar det, det vittnar mängder med forskningsrapporter om.

Allmänt om kraftfoder

Havre, korn och andra kraftfoder ger mycket energi snabbt. Det kan i vissa fall vara bra att boosta med detta till en häst som verkligen behöver det. Men för de allra flesta hästar är det rena rama McDonaldsdieten och överdriven kraftfodergiva kan ge allehanda problem. De flesta hästar, även tävlingshästar, klarar sig alldeles utmärkt på hö – om det håller en hög näringskvalitet anpassad för häst. Ibland kan det behövas tillskott och då kan till exempel lusern, som också räknas som grovfoder, vara ett smart komplement då det har lång smältningstid och inte innehåller något socker.

Sk Olater och sjukdomar

Korta ättider är rena rama döden för hästar. De vill tugga och mumsa 16-18 timmar per dygn. Hela deras kropp och matsmältningssystem är inställt på att äta långsamt och läääääääänge. Det tar tio minuter att plocka i sig ett kilo havre, men över en halvtimme att få i sig samma vikt av hö, hö som också innehåller mindre energi. Tar maten slut innan hästen känner att den tuggat lagom mycket ökar risken för krubbitning, luftsnappning och andra sk olater. Det beror på att magen blir sur som sjutton – magsår kan uppstå och oavsett är det ingen trevlig upplevelse för en häst precis. Tvärtom – det måste vara ytterst obehagligt! Risken för kolik ökar också i takt med att foderstaten får mer och mer kraftfoder i sig då balansen i magsystemet sätts ur spel av den höga dosen kolhydrater. Hästar med anlag för fång, eller sk EMS-hästar, ska absolut inte ha något socker alls eller snabba kolhydrater i några mängder – det kan trigga igång ett sjukdomsförlopp med mycket allvarliga följder. Och ingen häst behöver över huvud taget socker i sin kost. Läs mer om hur utfodringen påverkar hästen här på Hästsverige.

Beteendeförändringar

En häst mäter mängden mat den får i sig i antalet tuggor, inte i den mängd energi den får i sig. Det är lätt att tänka sig att hästen fortfarande känner sig hungrig när den fått sin kraftfodergiva och om högivan då är för liten blir hästen konstant hungrig. Såklart den blir stressad av att inte få vara mätt, särskilt vid utfordringar. Men det kan också märkas vid andra tillfällen. Och obalansen i matsmältningssystemet som uppstår när kolhydrathalterna är för höga i maten och ättiden för kort, verkar också påverka hästarna rent mentalt i övrigt. I ett test vart hästar som fodrades på detta sätt betydligt vaksammare än då de utfordrades med enbart hö. På The Horse kan du läsa mer om den forskningen.

Själva havren

Men som sagt – det går ofta att byta ut själva havren mot något annat kraftfoder för att få en lugnare häst. Hur kommer det sig. Det verkar finnas något alldeles speciellt i denna så populära energikälla för hästar. Så här skriver SLU:

• Varför blir hästar ”heta” när de får havre?
  Exakt varför vet man inte, men det finns naturligtvis olika teorier. En teori kan vara att den speciella stärkelsestrukturen påverkas stor del av stärkelse av fodersmältningsenzymer och resorberas som glykos genom tunntarmsväggen. ”Spillet” av stärkelse till grovtarmen blir då minimalt och utnyttjandet av stärkelsens ”snabba” energivärde stort. En annan teori kan vara att den högre fetthalten i kombination med stärkelsestrukturen ger ett optimalt ”snabbt” utnyttjande av havrekärnans energiinnehåll. Kanske är det innehållet av B-glukaner som påverkar, eller kanske någon speciell fettsyra. C.G Wrangel talar i sin Handbok för Hästvänner om ämnet ”avenin” som gör hästarna ”heta”.

Texten hittar du på denna hemsida. Så nog är det något med havren i sig som ger den där extra kicken som inte är så rolig att hantera (inte för hästen eller för oss). Så varför är fodret egentligen så populärt? Är det gammal vana sed? Näe – havren innehåller faktiskt bra energi som ger ett tillskott till de hästar som faktiskt behöver det, inte minst tack vare dess höga fetthalt. Så i små doser och till rätt individer fyller den säkert sin funktion som foder. Även om jag själv inte använder det så mycket precis.