Jag vet vilket värde gamla hästar har. Jag har en hel liten grupp av hästar som nu fyllt tjugo plus. De har en kunskap som bara tusentals timmar tillsammans med oss människor kan ge. Det känns som om vi känner varandra och vet vad vi känner, utan ord. De är också de allra bästa läromästarna, för barn och vuxna såväl som unga hästar som just håller på att lära sig vad livet egentligen handlar om. Därför blir jag också alltid lika beklämd när jag ser gamla hästar till salu för en billig penning. De blir gamla! Det är bara att inse och de är värda en god ålderdom. De kämpar i hela sitt liv för att vara oss till lag. När de sedan blir gamla, är det vårt ansvar att se till att de får det så bra som möjligt.
När blir hästen gammal?
Men när blir hästen gammal egentligen? Jag har försökt att få fram siffror på hur gamla hästar egentligen blir, men det är inte lätt. Är mina hästar ”gamla” när de är tjugo, eller trettio? Vissa ålderstecken dyker upp redan på vissa femtonåringar, medan det också finns hästar som är tjugotre som inte har några nämnvärda tecken på att kroppen säger att den känns gammal.
Vi bestämmer inte allt
I hästtidningar kan vi ofta läsa om halvbloden som går bort. De är ofta tjugo plus någonting, lite mer sällan tjugofem plus. Olika raser och olika individer åldras olika. Det verkar ställt utom allt tvivel. En shetlandsponny har bra mycket större chans att bli gammal än ett fullblod. En del hästar är också friskare än andra, och blir därför äldre. Andra hästar har genetiska defekter och drabbas av sjukdom. Det är därför omöjligt att säga hur länge vi får behålla våra vänner. Att en häst går bort vid sjutton års ålder behöver inte betyda att ägaren eller hästhållaren gjort något fel alls.
Precis som hos oss människor.
Vi kan göra en hel del
Men det finns mängder med saker som vi hästägare kan göra för att få hästarna att bli gamla och få vara friska länge. jag vill gärna flagga för vikten av rätt vård till de gamla trotjänarna. Med ålder kommer också ett stigande behov av bra vård och bra foder.
Var vaksam redan innan något händer. Även om hästen inte visar några tecken på att bli gammal eller inte verkar ha några skavanker betyder åldern i sig en hel del. En bra vård och ett gott foder borgar för hälsa även på ålderns höst. Åldern i sig är däremot ingen sjukdom, och det är viktigt att komma ihåg. Man FÅR bli gammal! ;-
Konkreta tips
1. Tänderna blir sämre. Det kräver tandvård av legitimerad veterinär! Annars kan hästen inte tillgodogöra sig fodret så bra och tunnar ut. I många fall är det tänderna som tar stopp och då är tiden på jorden slut.
2. Var vaksam på hästens vikt. Om en sjukdom uppträder förändras ofta hästens vikt snabbt. DÅ är det hög tid att agera!
3. Lederna blir ofta stelare. Se till att hästen verkligen får röra på sig ordentligt, så länge som möjligt. Skritt håller igång lederna och mjukar upp kroppen.
4. Hästen kan få större problem vid svår värme eller köld. Täcka hästen hellre än att låt den stå inne. Den behöver röra på sig för att matsmältningssystemet ska fungera som det ska, liksom leder och muskulatur.
5. Ge hästen gott om högkvalitativt hö eller silage. Stärkelse är inte bra för äldre hästar och bör därför undvikas. Stärkelse kan trigga och förvärra eventuella sjukdomsbesvär som åldersdiabetes och Cushings. Oavsett om hästen är frisk eller ej så har också den äldre hästen svårare att reglera sitt blodsocker.
Veterinärer rekommenderar hö med höga halter av timotej. Om hästen har svårt att hålla hullet är lucern och olja ypperliga alternativ för att hålla hästen i vikt utan att ge för snabba kolhydrater. Hästen behöver protein och fett. Tänk också på att havre innehåller en hel del stärkelse. Hö är grunden och ger en jämn blodsockernivå under hela dagen, liksom en bra motion för den känsliga magen.
6. Var extra noga med avmaskning på gamla hästar.
7. Rid gärna den gamla hästen! Det håller dem unga och de har tonvis med kunskap att förmedla till gammal som ung. Men tänk också på att när hästen blir gammal tappar den också muskler. Kolla att sadeln verkligen passar.
8. När hästen blir än äldre är det dags att fundera på om hästen verkligen ska stå i en box. De många timmarna i stillastående läge gör musklerna svaga och lederna blir stela. Då kan hästen få mycket svårt att lägga sig ner för ordentlig vila, och få än mer problem att komma upp. Försök åtminstone att ha en så stor box som möjligt och om det finns möjlighet är någon typ av lösdrift/gruppbox där hästen kan röra sig fritt hela dygnet att föredra. Kylan gör mindre än stillaståendet och kan lätt avhjälpas med ett bra täcke.
P.S På Kentucky Equine Research arbetar man för fullt med att lära sig än mer om den äldre hästen. Där jobbar Robert Holland, PhD och författaren till den läsvärda boken ”Understanding the Older Horse. ”
Signerat exemplar av Bästa Hästägaren!
Bästa läsningen! Det här är faktaboken för alla som vill bli en bättre hästhanterare och hästhållare, för alla som tycker att hästar har rätten att må bra och trivas i sin tillvaro och för alla som vill förstå hästar bättre! Leveranstid 3-4 dgr. Frakt ingår.
197,00 Skr
Busenkelt! 
Hej!
Jag har nyss köpt min första häst, en pigg valack på 22 år, billig förståss men värd sin vikt i guld. Så förståndig och väluppfostrad, han tar verkligen hand om sin ryttare. Han är ett riktigt kap som ger mig massor av glädje! Jag är väldigt glad över att ha valt en sk pensionär.
Hälsningar Anette
Hej Anette!
Vad härligt att höra och det låter som om du gjort ett fynd! Visst är de gamla, kloka och härliga individerna värda sin vikt i guld! Själv har jag lite svårt att förstå att man gör sig av med en äldre arbetskamrat, som man kanske haft glädje i många år. De har så otroligt mycket att ge och mycket att lära ut. Ta hand om pålle!!!!
Hej!
Läste med njutning om att lära sig av den äldre hästen! Vi har haft vår underbara häst-familjemedlem i 15 år. Han fyller 26 år vid nyår. Mamma och pappa får sällan rida nu, barnen 10 och 12 sköter det. Han är lite för pigg ibland ute i skogen bara!!
Har dock märkt att ensilage intaget minskat sen 1 drygt år. gräs har han njutit av, och hullet hållits fint med senior spillers. Nu i snötider måste jag fundera på vad han skulle behöva för att äta grovfoder. Han rotar runt bland ensilaget med mulen, letar liksom efter godbitar.. Tänderna är nyligen fixade, var hyfsade. Är host häst, och brukar inte tåla inte luzern. Tips?
Hälsar Ellen
Hej Ellen!
Visst är de underbara de där trotjänarna. Lyckliga barn som får uppleva vad en sådan häst kan ge. Jag ger pellets-lucern i uppblött form så blir det inte hostigt. Lägger det i blöt på morgonen för kvällsfordringen och vice versa. Sedan lägger jag till olja om det behövs. Ibland blir det en del lucern men det är prisvärt. det finns också särskilda seniorfoder att ge för den som vill ge det. Ganska dyrt men ajg har med egna ögon sett hur det har fått hull på de mest magra gamlingar.
Särskilt nu, när det är december förbereder hästarna sommarpälsen. då behöver de verkligen vara i gott hull för att klara våren!
Ha det gott!
Hej!
Jag vill bara tipsa (alla) om att även om tänderna är fixade så är det inte säkert att det blev bra. Jag hade hästtandläkare i många år som jag trodde var bra – men tandläkaren inte tog ”hakarna bak” och nu kör jag http://www.tandis.org. – där jag själv får känna på tänderna i hästens mun.
Min äldre häst var het, körde upp huvudet och pillade med maten…..och jag trodde ju att tänderna var bra. 🙂 Men man lär sig alltid.
Kom ihåg att många veterinärer har bara haft 2 veckor tänder i lektionstid på utbildningen – och då ska de hinna med undulatnäbbar och kanintänder = inte mkt tid för hästmunnar.
Lycka till alla!
Hej!
Har ett 29-årigt halvblodssto som nu börjar ”tackla av” lite, tack för tips ang lucern, ska genast åka och köpa det imorgon! Hon gör precis som Ellen skriver om sin 26-åring, pillar runt å ratar en hel del! Annars får hon havrekross och müsli från Hippolyt. Hur mycket lucern ska jag ge henne på ett ungefär?
Hon har tappat en tand på ena sidan så jag får pilla bort foderrester morgon och kväll som samlas där, luktar inte tårta.. Ska kontakta Ylva Rubin tänkte jag, men hon har långledig tom 10 januari..
Mvh Linda
imponerande med ett 29-årigt halvblodssto! Får ju mina att verka hur unga som helst! Grattis får jag väl säga! Lucern räknas som gräs, så det går att ge ganska mycket, bara det är otroligt väl uppblött. Börja i liten dos och öka allt eftersom. Jag vet ponnyer som går på ett antal kilon om dagen! Några direkta mått på vad som passar din pålle har jag inte, men däremot kan du säkert få tips av ylva när hon kommer. Hon är duktig på det mesta. Lycka till med den imponerande hästen!!
Hej igen !!
Kan berätta att vår gamla 26-åriga vän samtyckte till att äta Lucern. Efter lite funderande skaffade jag en Melassfri sort, en del soya finns med istället. Verkar inte ha fått så mycket extra hosta, även om det är svårt att bedöma. Har alltid fått sluta tidigare med lucern, liksom med betfor pga hosta.
Under en tidig morgonfodring upptäckte jag också att han gillade ensilage i IKEApåsar. Har nu fått hö-nät i boxen, och äter mer!
Hälsar Ellen, skall iväg och kvällsfodra nu!!
Hej Ellen! Tack för uppdatering – och bra med tipset om att välja ”rätt” sort. det har jag faktiskt inte ens tänkt på förut! Pussa pållarna! Ni som skriver här får ju min 24åring att verka rena barnrumpan, vilket ger hopp om än fler fantastiska år tillsammans!
Härligt att läsa om era åldringar och den omvårdnad ni vill ge dem.
Min halvblodsvalack efter Falstaff är 31 år och i fin form. Han rids inte men går fritt ut och in som han vill tillsammans med en 28 år gammal f.d elittravare.
De är två gamla farbröder som njuter av pensionärslivets fröjder tillsammans.
I hagen intill får de ungdomlig stimulans av en 9 årig islandsvalack som uppmuntrar dem till en galopp ibland.
Tänderna måste ses om vid varje verkningstillfälle. Ett ypperligt förstaskördshö med fin struktur underlättar utfodringen som annars bör kompletteras med proteinfoder, oljor, betfor och inte minst ett dagligt tillskott av magnesium.
Wow- nu blir jag ritkigt imponerad! Helt fantastiskt och tack för att du delar med dig!
Hej sitter och surfar runt lite pga att jag nyss var ut på en (i mina ögon) längre tur, 45 minuter skritt. Hästen är 29 år och jag har haft honom i 22 år.Pigg och alla tänder kvar ,har gått på lösdrift senaste 11 åren och han mår jättebra av det. Dock har han denna vinter tappat ganska mycket muskelmassa,jag hoppas han får tillbaka lite igen när vi kommer igång med ridandet mer.Man är ju inte ute på snö och is direkt då han numera går barfota.Jag hoppas på många fler år med denna pärla som jag haft halva mitt liv.
Han Importerades från Irland när jag köpte honom och rasen är Irish cob (Tinker)
Haha- jag inser nu att mina ”gamla” hästar är rena tonåringarna! 🙂 hoppas han kommer i form igen och klappa pålle från mig!
Hej igen!!
Vill bara berätta för Er om slutet för vår käre 26-årige vän, Petiso, ovan omnämnd.
Han slutade sina dagar på en äng för en vecka sen på Kristi Himmelsfärds dag. Han var ute på barbacka ridning med vår dotter när han ramlade. Jag och min man kom dit efter 20 minuter och då hade han nyss slutat andas. Inget ont, men gammalt hjärta. Pigg och yster in i sista travsteget. Allt gick bra med min dotter. Han fick en vacker död på sin äng, och vi fick ta farväl där.
Nu dröjer det lite innan jag skriver på denna ”gamla” sida, för nu blir det nog en yngre kamrat!
Kram Ellen
R.I.P Petiso! Tänk om alla hästar fick sluta sina dagar i goda vänner sällskap, redan i och samtidigt på väg mot himmelriket …..
”Så går vi bort, men ändå finns
vi här i år och dar.
Så länge människorna minns
oss håller vi oss kvar
Vi lever här ännu ett slag
Vårt minnes dunkla liv.
Men långsamt bleknar våra drag
Och kommer ingen vid.
När vi så våra namn har mist
Och bilden strukits ut
Då får vi ge oss av till sist
Så har vi dött till slut.
Men någon dag när solen far
I molnet en sekund
En skugga av vårt minne drar
på jorden fram en stund”
Olle Adolphson
Tack för omtanke om Petiso och de fina verserna från Olle Adolphson!
Bästa Hälsningar
Ellen
Hej!
Jag har en islandshästvalack på 29 år. Pigg som en lärka, för det mesta men har såklart sina trötta dagar också.
Just nu får han Krafft Rehab o glucosamin. Han är fin i hullet men vintrarna är tuffa då han rasar i vikt (och har alltid gjort, men det blir ju mer o mer nu när han är äldre). Har du ngt tips på hur jag ska fodra honom nu när hösten kommer, så han inte hinner gå ner så mycket.
Jag är en riktig hönsmamma och oroar ihjäl mig – för allt!
Han rids flera ggr i veckan, mestadels av min kusindotter på 6 år, dom gör allt tillsammans. galopperar runt i skogarna, hoppar över stockar…
På vintrarna får han stå inne, i en ganska så stor box, för att han ska kunna ligga ner o sova på torrt och varmt underlag. Sedan är han också täckad hela vintern.
Hoppas du kan ge mig lite tips!
Hälsningar Josefin
Josefin! Om du har vårdat en häst tills den är 29 och hästen fungerar i ridning är du säkert lika duktig som jag på foder. Och glucosamin älskar jag med.
Några allmänna tips bara: har du kollat tänderna?
Ett annat är att fodra mer – ge mer energi – när de fäller – och det är NU.Jag blir helt hårig när jag är med hästarna, och det är ett givet tecken på att det går år mängder med energi. Sedan börjar de ju sätta vårpälsen redan i november. Så om jag förstått det rätt är det precis då som de behöver extra näring. Fällning och ny päls tar enormt med energi. Så när han faller ur (när brukar det vara?) så har ju redan reserverna gått får länge sedan. Börja i tid – dvs nu.
I ditt fall kanske det är noga med att lägga på successivt också (extra noga menar jag – man ska ju alltid vara noga). Islandshästar har ju som min fjordis och mitt gotlandsruss lätt att reagerar på foderombyten och ”stark” mat. Men att lägga på lite extra nu är nog inte helt fel. Krafft Rehab vet jag inte hur bra det är – säkert toppen. Läs gärna på smältbart råprotein. Billigt är det ju med olja (men då behövs även e-vitamin). Det håller hullet uppe och har j inga kolhydrater som kan orsaka den typen av sjukdomar såsom fång, etc. eftersom du fortfarande kan träna ´din pålle – toppen! Jag misstänker att du är inne på tanken eftersom inlägget kommer precis nu.
En annan tanke jag har är att jag tar in mina hästar i stall eller ser till att de har lösdrift nu under sommaren också om de verkar trötta. Sömn är livgivande! Det är jobbigt med alla flugor och det tar energi det med!
Uppdatera gärna vidare hur det går med pålle! Är så fantastiskt glad över det här inlägget som fått mig att få en inblick i hur andra sköter och månar om sina gamla älskade trotjänare som ger så mycket till oss!
Varma hälsningar från Helena och hennes gamlingar!
Hej!
Vilken fin sida om gamla hästar! Jag är medryttare på ett fullblodssto på 23 år. Hon är pigg och frisk och tas bra o hand av sin ägare. Tänder och hovar är väl översedda, inga problem där. Däremot faller hon ur jättemycket under betesperioden, nu ser hon rätt så benig ut över länd- och korsrygg. Hon skulle väl må bäst av att komma in på nätterna så att hon fick både äta och sova gott, men hon står i ett kollektivstall där reglerna säger att inga hästar helst ska stå inne (under sommaren) såvida de inte är skadade eller sjuka. Det kan också vara svårt att ställa in en häst helt ensam när de andra går ute. Då jag aldrig själv varit hästägare utan bara ridit på ridskola fram tills jag började rida denna häst så kan jag inte speciellt mycket om foder (dock har jag redan lärt mig en hel del bara genom att läsa lite här :)) Som det ser ut nu när ”min” häst går på bete så får hon dessutom extra av betfor uppblandat med olja, kalk, mineraler och kraft. När hon står inne (före och efter ridning) blir det några tuggor hö och lusern. Inom några veckor kommer hästarna att stå inne på nätterna, vad mer kan man ge som så snabbt som möjligt får upp hullet? Och inför nästa sommar, är den rätta medicinen helt enkelt att hon bör stå inne under nätterna? Läste här att du blöter lusern, det har jag inte fått order om att göra. Är det nödvändigt eller just lämpligt för hostiga hästar? Ja, mycket frågor blir det från en som håller på och lär sig… 🙂
Hej Chessie!
Tack för feedback! Det är makalöst vad gamla fina hästar (via mattarna och medryttarna) jag får kontakt med här. Så kul att höra med ett fullblod så vitalt i den åldern. Det är riktiga hästar det, fullbloden! 🙂 Några snabba tricks och idéer finns ju inte för att få en häst upp i vikt och varje individ är unik. Det är det som gör hästlivet så spännande och komplext. Bäst är ju förstås om hästen är i jämt hull, men det är inte det lättaste. För några veckor sedan noterade jag att vinterpälsen var på väg på – med vändande solstånd så byter hästarna i god tid för att ladda inför höstens och vinterns kalla och regniga väder. Det tar massor med energi. Hur bra betet är påverkar ju också. Fullblod behöver massor med energi. Min erfarenhet av min donna är att hon ska ha lika mycket som halvblodet som ger di! Så det blir en del extra även under sommaren, även om jag har bra bete och ett ungt fullblod. Så fullblod tarvar en hel del foder för att må bra, det är min erfarenhet i alla fall. Hur man än gör kan hästar ibland fall ut en del – i det här fallet verkar sommaren ta på hästens krafter och det är förståeligt att det är svårt att låta madamen stå inne ensam natt. Då är det till att göra så gott en kan under de förutsättningar som finns.
Genvägar finns som sagt inte. Snabba lösningar har en tendens att göra hästar sämre, istället för bättre. De klarar ju inte snabba foderomställningar. Ett bra grundfoder – dvs hö (el silage) och i den form som hästen kan tugga är det absolut viktigaste. Jag har märkt att vissa visst silage är mer svårtuggat än t ex hö. Kvalitet och näringsinnehåll skiljer sig ju också en del. Tilläggsfoder som lucern är ju bra eftersom det är ett gräsfoder det med. Att jag alltid lägger pelletterat foder i blöt beror på att det sväller. För att det inte ska svälla i magen och för att hästen garanterat ska få den vätska i sig som behövs för att smälta dessa supertorra pellets läggs allt i blöt tolv timmar innan giva. Är egentligen inte så förtjust i pelletterat foder alls, men när det gäller lucern är jag i princip tvungen att ha det. Har prövat det kortstråiga men en av mina gamlingar sätter det i halsen, så det är tydligen svårtuggat för honom i alla fall. Då blir det pelletterat lucern. Han har svårast av mina äldre att hålla hullet så då blir det också en skvätt olja och e-vitamin till det. Funkar fint. Så då vet du hur jag gör i alla fall.
Tack för ditt fina inlägg här på vår gamlingsblogg. det får snart bli en liten rad till inför hösten på bloggen här tror jag. Det engagerar!
Ta hand om den fina pållen!
Tack för tips och uppmuntrande kommentarer. Och jag hade nog missat att du hade pelletterad lusern, min har det kortstråiga och det funkar fint. Ja, det är nog som du säger: det finns inga snabba genvägar men vi får kämpa på …:)
Hej!
Vill bara tacka för din fina sida o bra svar! Har oxå en gammal halvblods herre på 23 år… han e pigg o älskar att galoppera…
I sommar är första sommaren som han inte har åkt i väg på bete utan har fått gå hemma med de andra kompisarna och även fått komma in på nätterna när han började falla ut lite…
Visst är det härligt med dessa pigga o go gamlingar.. vi borde nog starta en liten klubb kanske 😉
Tack igen för dina svar o kul att läsa alla andras frågor o din bra svar!
Tackar och bockar – ja vi får skapa klubb helt klart! det är ju en vetenskap det där att hålla gammal häst, och det är en speciell känsla att ha dem! Vi kan skatta oss mycket lyckliga över det….
Heter din pålle Alex????? 🙂
ha det gott!
Hej!
Vilken rolig blogg! Jag har en travare, min Shagrat på 24 år som jag har haft senaste 16 åren, som jag älskar över allt på jorden. Jag har inte gjort något speciellt förrutom varit extra noga med täcken i vintras, men nu har han först denna vår/sommar börjat visa tydligare tecken på ålder (musklarna över rygg och rumpa har försvunnet) så jag tänkte sätta in ett extra växel denna vinter. Intressant att läsa vad alla ni har gjort med era. Låter som lucern och olja är en bra början… Han börjar dock få mellanrum mellan tänderna och det är jobbigt med hö och gräs som fastnar och ruttnar.. Någon som vet vad man kan göra åt det? Han skulle inte tillåta att jag stack in handen och pillade, och jag vill inte utsätta honom för lugnande mer än jag behöver…
Wentona:
Ja, min häst heter Alex.. eller egentligen Alex Fellini efter Uttini o morfar Landrat f. 1988, har bott många år i Falun men nu i Skåne i ca 8-10 år
Eller min o min.. Ägare är Lena Cronqvist men jag tar hand om fina vita Alex på heltid o har gjort i 6 år.
Alex var 17 år när jag började men känns nästan yngre idag 😉
Pigg o matvrak och charmar alla med sin personlighet.. Älskar Apelsiner o bananer samt att galoppera…o rids nästan varje dag
Och min heter Tsar Alexander! Men det är inte samma stam…. han är e: Rex u:Krevad. 🙂
Hej!
Kände att detta var rätt ställe att ta upp en fråga. Jag har en fjording som går mot sin 27:e vinter. Jag köpte honom som 4-åring och har tävlat honom mycket i både hopp o dressyr med allt vad det innebär klippning, täcken, benlindor på natten osv. Hade en tanke om att ha honom på lösdrift denna vintern, han har alltid stått på box. Våra andra ponnyer går på lösdrift. Frågan är om han klarar förändringen och isf vad jag ska tänka på förutom bra täcke? Han är pigg o fräsch, inga problem med vikten eller tänderna och rids med jämna mellanrum av min 6-åriga dotter.
Hej!
Jag slängde ut båda mina hästar från en dag till den andra på lösdrift efter ett föredrag med Per Michanek. Hade dessutom upptäckt att den äldre av mina två hästars ben blev tjockare då han stod inne under natten. Min teori är att blodcirkulationen försämras då de inte får röra sig under en längre period. Men rätta mig om jag har fel.
God tandvård är a och o. Nuförtiden finns det hästveterinärer som specialiserar sig på tänder. Både flourlackar och lagar hål och sällan raspar då jag förstått att detta inte görs ofta på äldre hästar då tänderna är nog så nednötta redan.
Nu är ju båda mina ungdomar i jämförelse med många av era hästar födda – 88 och -90..
Jag vill gärna höra lite om hur ni rider era gamla pållar. Den sista ridläraren jag tog ut ville inte att jag skulle rida på volt och absolut inte i galopp pga. hästens höga ålder. Alltså 23 år. Hon ansåg att hästen ska skogsridas och helst på på rakt spår, vilket jag nu för det mesta gör, i alla gång arter. Och visst kan tyckas att en äldre häst ska få springa och vara lycklig i skogen, men är det så dåligt att rida en gammal häst på volt?
Ulrika
Hej!
Tack för feedback och inlägg i den numera så populära gamlahästsidan! 🙂 Jag envisas med att påstå att ålder inte är någon sjukdom. Visst medför det förändringar som vi måste ta hänsyn till, men alla åldras vi (och hästarna) på olika sätt. Där vissa verkar odödliga, går andra bet. Det gäller alla hästar i alla åldrar. Hur de ska tränas måste bero på deras grundkondition, fysiska förutsättningar för arbete, hälsostatus och inte minst hur duktig ryyttaren är.
Vad som är viktigt vid träning på bana (för alla hästar) är HUR de utför arbetet- förutsättningen är att de bär sig hela vägen runt i kurvorna. Om de inte gör det kommer slitaget som ett brev på posten. Framtunga hästar blir snabbt halta. På en gammal häst syns det snabbare, eftersom deras ligament, benstomme, senor och leder är – ja just det – gamla. En ryttare i balans på en vältränad häst kan träna i balans på en ridbana livet ut. En häst med en historia av hältor och som är framtung till naturen och som inte orkar balansera (längre) ska inte gå varv efter varv medan ryttaren kämpar med att hitta någon form av jämvikt i hästen. Då blir det tok. Enkelt uttryckt – bra ridning och form är stärkande tills hästen är trött, för då slits det på kroppen. Dålig ridning och form är alltid skadligt.
Du vet mest om din egen hästs historia. Åldern 23 säger ingenting. 🙂 Att rida en frisk häst på bana då och då och jobba igenom sidorna, mjuka upp muskler och ligament samt styrketräna lite försiktigt med lite fattningar, ryggningar och annat i en öppen men bärande form även om hästen är lite äldre är för mig inget konstigt utan kan rentav vara nyttigt. ´Jag har flera elever med hästar i den åldern. Då avpassar vi bara gymnastiken efter behovet och hästens förutsättningar (som alltid). Men det beror som sagt på hur den går när den är där på banan hur ofta den klarar av att göra det och hur länge. Mina egna gamlingar går väldigt olika mycket på ridbanan. Där 24-åringen inte vill mer än ett tiotal minuter (vilket är mer än ok för mig för han gör det så attans bra), kan 20-åringen tränas som en helt normal 14-åring. 22-åringen ska vi inte tala om. Han vill inte alls vara på banan så det struntar vi i. Som sagt – alla hästar är olika och ska få det de själva behöver och mår bra av.
Kul att läsa (återigen) om våra ”gamlingar”. ”Min” 23-åring rids både i skogen, på volten och för tränare 1 gång varannan vecka. Vi anpassar efter henne. Det som funkar bäst vid arbete på volten tycker jag är om vi har skrittuppvärmt med en uteritt på ca 20 minuter. Om jag skulle värma på banan så länge i skritt blir det tråkigt både för henne och mig, och det är lätt hänt att man ”kör igång” för tidigt. Voltarbetet kan pågå allt ifrån 20 till 40 min beroende på dagsform och precis som föregående talare så kan man gott sluta tidigare om det går väldigt bra. Ulrika, du kanske skulle rida för ytterligare en tränare för att se vad den har att säga? Sedan får man väl gå på det som känns rätt i magen helt enkelt. Lycka till!
Härlig sida!
Själv har jag idag 3 varmblod. 4,6,20 år gamla.
Idag..
På torsdag ska vi ta bort 6åringen pågrund av ryggskada.
Nu har jag dock hittat en riktig gentleman, en välutbildad 20årigt halvblod med ett hjärta av guld och sådan pondus,auktoritet och intrigitet att man blir alldeles varm i hjärtat. Dessutom aldrig varit halt eller skadad!
Så om allt går som de som det ska har jag två gubbar å en liten snorunge inom kort.
Hej vad härligt att läsa om alla gamla trostjänare, själv har jag en 23 åring varmblodstravare. En mycket pigg och gladför dam. Tyvärr mistade jag en gentleman för ca 1 månad sedan. Han blev dock endast 9 år. Akut njursvikt och allt gick fort från att vara en glad och pigg till att lägga sig ner i boxen och dö tog det 6 tim. Men som tur är så finns tanten kvar och lever ett bra liv. Har lite ont i sina leder, och har lite svårt att tugga, men det finns ju tandläkare som tur är. Efter att ha läst era andra komentarer så förstår jag att om turen kommer så kan jag få behålla henne i många år till.
Hej alla gamlingar!!
Jag skrev ju i våras om vår gamle vän Petiso, 26 år gammal som sen dog ridandes på en äng Kristi Himmelsfärds dag. Han finns kvar för vi nämner ännu hans namn!
Ville också berätta att vi i vårt hästliv gått vidare med en sto, Ricochette, 4 år gammal. Hon är underbar, en riktig prinsessa!
Kram till Er alla!
Ellen
Kram till dig med och lycka till med Ricochette! Om hon lever upp till sitt namn lär ni ha händelserika år framöver, år som jag hoppas blir väldigt, väldigt många! kram och god fortsättning på det nya året!
Hej vilken härlig samling!
Själv har jag en connemara som fyller 32 år 2012.
Han är pigg och glad rids 3-4 dagar i veckan och äter bra. (bara tappat en tand än) Det ända som gör att man märker att han är äldre är att han ser lite sämre än förr. Jag hoppas på att få behålla honom i några år till:)
Mari
All right Marie! Tror du ”leder” ligan – men vi andra jagar vidare…. 🙂 Otroligt det där med din kära pålles tänder! Alex blir nu 25, Daniel 23 (halvblod respektive varmblod) här på min egen gård. Tänderna är ju en grej som slutar funka helt klart. Som tur är har Alex otroligt bra tänder av någon anledning, medan Daniel kämpar lite med sina som sliter snett. Är rädd om det som finns, så det gäller att ta det försiktigt och verkligen anlita någon som kan tänder ordentligt. Daniel behöver därför också bra mycket mer extrafoder än Alex som än så länge klarar sig fint med sitt hö. Alex hör inte så bra, har jag märkt. är lite i sin egen värld, men verkar trivas med det. Tror inte att synen är lika bra som förr heller.
På tal om gamlingar har jag också till min lycka min schnauzer kvar – fyller femton i april. Fått vestibulärt syndrom som han otroligt nog repat sig ifrån. Glad i hågen och orkade hänga med på långresa och långpromenader idag med den äran! Däremot varken ser han eller hör särskilt bra längre. VIsslingar är det som gäller!
Stor kram och lycka till i fortsättningen!
En härlig sida med många presentationer av ännu härligare hästar. Vi har en fjordvallack som är född 1980. Det har varit underbart att få följa honom från natten han föddes till dags datum. Han har varit en trogen kompis som vi tävlat körning med bland annat. Hans rosettsamling är imponerande! Idag är han pensionerad och hänger med på en promenad i bland annars strövar han runt med sin betydligt yngre kompis i stora hagar på dagarna och sover i boxen på natten. Han får gröt på lucernpellets, vanlig pellets, betfor och mineral två gånger om dagen samt hösilage som stråfoder. Tycker han håller hullet bra men är givetvis inte så musklad längre. Tänderna är nyligen kollade och där finns lite defekter men inget som ska åtgärdas. Vi hoppas att då behålla honom ännu ett tag men förstår att dagarna är räknade……
Tack Marita – vilken fantastisk häst och vilken enorm gåva att få ha haft fjordisen hela hans liv! 🙂 Då vet jag vad jag har att se fram emot med min fjordis – som bara är fjorton…. 🙂 Tack för att du vill dela med dig om ”sagan” med din fantastiska häst!
Bra tips 🙂 Själv har jag ett D-ponny sto på 22år, dock så tycks hon tro att hon är unghäst för starkare och piggare häst har jag aldrig suttit på. Det var inte vad jag tänkt när jag tog hem henne, hon bevisar verkligen att dom kan vara fräsha även när de har paserat 20 sträcket 😉
Har en 21årig halvblodsvalack som vi köpte för 2 år sen. Han har lite problem med lederna och kan vara lite stel ibland, men han är go och glad för det! Tävlar fortfarande i hoppning vilket är det absolut bästa han vet! Min 9åriga lillabror kan rida på honom själv överallt. Ja, han är en riktig stjärna helt enkelt! Läste att en del av era gamlingar får problem med vikten.. så tråkigt. Min kille nere i stallet har passerat 600 kilo nu.. ouuppss, dags för bantning!
Hej på er allihop! Vilka fina gamlingar vi har! Själv är jag stolt ägare till
halvblodsvalacken Orbison, e.Dragon, ue. Ambassadeur, f. 1987. Vi köpte honom första gången 1997, som pigg 10-åring. Han stannade hos oss som hoppkanon och läromästare fram till 2007 då vi tyckte att han förtjänat ett lugnt pensionärsliv och ”sista – hem”på landet. Nu blir det ju inte alltid som man tänkt sig… och i november 2011 flyttade han hem till oss igen. Vi började med att fodra upp honom – han hade stått länge och blivit tunn- och nu 7 månader senare är det som om han aldrig hade lämnat oss! Orbison är speciell. Han har ett hjärta av guld och tro det eller ej – humor! Han rids nu fyra gånger i veckan, varierat i alla gångarter, mest i skog och natur. Vi gjorde nypremiär i hoppningen i förra veckan och det gick kanon! Han har alltid haft mycket energi och ett härligt ”framåt-tänk” . Hans inställning till arbete är positiv och han fullkomligen älskar uppmärksamhet! Nu längtar vi efter att sommaren ska nå upp till oss här i Luleå också, så att vi kan njuta av lata sommardagar och härliga ridturer i kvällssolen! Kram på er alla och lycka till med era hästar!
ps. besök gärna vår blogg!
http://farbrororbison.blogg.se
Caisa Larsson (och Obbe)
Vilken solskenshistoria! 🙂
Vad kul att det finns så många som har kvar sina gamla hästar. Själv har jag ett Connemara sto på 22 år som jag har ägt sedan 2001. Hade funderingar på att sälja henne när jag hade fyllt 18 men så blev det inte och jag är så glad för det. Hon är en riktig läromästare och lär mig nya saker varje dag. Visar jättetydligt när jag gör något galet. Börjar på att vara lite tröttare nu men hon går också ute mycket mer nu än tidigare och det är bra för de gamla benen.
Skulle vilja få tips på om man kan ge något för att öka rörligheten hos tanten dock.. har haft bekymmer med frambenshältor mm på senare tid och enligt vet kmmer hon alltid att vara halt på sina framben men jag har lärt mig att fodertillskott kan göra underverk. Har testat glucosamin och märkte ingen skillnad så om ni vet något annat så säg gärna till.
Har fått mycket bra resultat med Lillhägnas produkter, ring dem och få råd!
Har ett 27årigt fullblod som fick diagnosen lindrig-måttlig pålagring i carpalleden ena frambenet för ca fem år sedan. Pigg gosse som även får hjälp av kiropraktor ibland. Har dock svårt med hullet, får seniorfoder, lusernpellets mm. Har dock alltid varit svår att hålla i bra hull, inget som kommit nu. Har haft honom 19år- en på miljoner hästen!
Hej alla! Jag har en 23 år gammalt amerikanskt varmblod. Han har en utmärkt grundkondition och har aldrig haft några skador. (peppar, peppar.) Jag blev nu tvungen att byta stall, då de som hade det gamla stallet gick i pension. Med nya kompisar och framför allt ston…. Han har blivit hingst på nytt. Han tycker att livet leker men med påföljd att han har fallit ur. Det gick snabbt också. Jag ger honom Kraft Grön Musli som komplement till hö o havre. Speciellt foder för seniorer och avelston. Börjar nu efter 1 månad att se resultat. Sakta men säkert. Jag ser också till att han har en genomgång av tänderna 1 ggr per år av veterinär och ger exra B vitamin vid fällning som han annars påverkas ganska mycket av. Samt regeln, fryser matte så fryser hästen….
Gud vilken rolig och lärorik sida! Så kul att höra om alla ”gamlingar” som lever och har det roligt, att folk även uppskattar de äldre hästarna. Själv har jag min älskade lilla ponny kvar, ett connemarakorsnings sto från Irland som snart blir 29år. Hon är fortfarande pigg och glad och aktiveras regelbundet. Hon får Lusern och Krafft Sensetive (tidigare rehab), samt fri tillgång på hö. Köpte även nyligen en till gamling, en new forest valack på 18 år, förstår inte dem som köper unga hästar när man kan köpa en gamling, hihi 🙂 Vore jättekul att komma i kontakt med er som har äldre hästar, få se bilder osv!
Vad roligt att läsa om alla gamla hästar. Måsta berätta om en kompis som har en halvblods valack som heter Maral och är 36 år, han rids inte utan går som sällskap till ett sto som tyvärr råkat ut för en allvarlig senskada. Han vistas mycket ute och har fri tillgång på hö samt har en stor box som väntar till natten.
Samt en enastående matte med ett riktigt djurhjärta.
Men vad roligt att läsa om alla gamla hästar! =) Jag har en kallblodstravarvalack som blir 25 år nu vid årsskiftet. Började sköta honom när jag var 8 år (han 6 år) och fick köpa honom när jag var 13 år (han 11).Han har alltså funnits med mig i nästan hela mitt liv och betyder allt! Han tävlade tills jag fick köpa honom, och hann göra 112 starter vilket har gjort honom sliten. Jag har ridit och kört honom regelbundet tills för två år sedan, då han blev halt. Jag var till veterinär flera gånger, och behandlade ett framknä med cortison vid tre tillfällen. När hältan äntligen försvann lyckades han sträcka ett gaffelband i hagen. Sedan han han sträckt båda frambenen vid flera tillfällen och knappt hunnit bli bra emellan gångerna, så jag kan tyvärr inte ha honom i stor hage längre. Han går dock med två kompisar, och jag har byggt ”farthinder” i form av en labyrint i hela hagen för att han inte ska kunna springa. Det är extra viktigt när det är lerigt… Nu har han dock varit nästan ohalt sen i våras, så jag funderar på om jag ska våga börja sätta i gång honom? Nu menar jag ju förstås inte att träna honom, utan kanske skritta max en halvtimme, promenera, tömköra och ev köra med en lätt vagn nån gång i veckan. Han är ganska fin i hullet men muskelfattig. Jag tror att han skulle må bra av denna formen av ”kontrollerad” motion, eller vad tror ni? Har också märkt som flera andra här skriver att min häst ”sullar” runt mycket i hö och väljer vilka strån han ska äta. Kollar tänderna regelbundet. Förr har han kunnat äta 8 kg hö och ändå varit tjock, men jag får nu ge honom mer och ändå går han inte upp i vikt fast han vilar. Ger honom i dagsläget pelleterat kraftfoder med extra protein (Hippo Grpw Alfa) med 135 g smb.rp./kg foder men ska nog köpa lusern nu efter att ha hittat denna sida! Säkert bättre för magen. Han har fri tillgång på hö nattetid när han står inne, men på dagarna när han går med två tjockisar är det svårare. Går dock bra än så länge eftersom han är okej i hullet. Skulle dock inte göra något om jag får upp honom lite, så det finns lite att ta av. Ge mig gärna tips, råd och kommentera! =)
Tack för alla tips! Själv har jag en islandsgrabb på foder som blir 28år i år. Att han bara blir äldre verkar inte vara något han bryr sig om, han verkar snarare tror att han blir yngre. Han älskar att leka med sin ca 20år yngre bästis. De turas om att leda sina ”lekar”. Både ”min” och den andra hästen är överlyckliga över att de får leka med varandra. Den yngre hästen blir till och med lite förtvivlad när Geisli lämnar hagen (för att han ska ridas t ex), trots en tredje kompis som dock inte är lika lekvillig han, utan han tänker nog mest på mat. Och så pigg han är när vi är ute och rider!
Inte heller märks det så mycket på hans kropp. Han är bra musklad och har ett bra hull. Håller sin vikt bra.
Han är verkligen min bästa vän! Klok som en bok. En klippa!
Tack för alla tips. Ska inhandla något foder, kanske lucern eller liknade, finns mycket att välja på, men så han får i sig lite mer protein, så han inte tappar sitt hull eller muskler.
Lycka till med era fina hästar. 🙂
(Har honom på ”foder”)
Läste nu att lucern inte var bra? Kunde tydligen var förgiftande i stora mängder. Det är tydligen något man kommit på nu.
Det ser ut som du tappat halva inlägget?
Har också sett en artikel om att lucern har för lågt pH och för mkt kalk för att fodras med som enda grundfoder. Så det ska man kanske inte använda det till. Däremot har jag inte hittat något negativt om lucern som tillägg om man ger hö (utan alfalfa-bas). Tvärtom är det något veterinärer och oberoende foderrådgivare rekommenderar utifrån forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Jag har heller inte sett några negativa följdverkningar, även om jag använd lucern i många år. Någon som vet mer om detta – skriv då gärna här!
Nä, jag skrev nog så kort. Var nog lite trött.
Men var på granngården idag och hon tyckte inte han behövde något mer. Hon tyckte dock att vi skulle ta kontakt med t ex krafft så att de får ge råd om hans kost och så ha stenkoll. Han äter i nuläget den krafft som stallet erbjuder, ensilage och betfor (+morötter) som också det ingår i stallhyran. Tycker det här med fodret är knepigt. Allt foder har verkligen sina fördelar och nackdelar.
Jag undrar hur ni gör det här med b-vitamin. Det ska ju vara bra enligt vissa, men andra källor säger att de inte har någon effekt. Och vad är bäst att ge? Vet att stallägaren gav sprutor till någon av hennes hästar. Funderar dock på nu, vad är det för slags spruta? Typ en vanlig spruta eller är det något man ger via munnen? Funkar tillskott man kan köpa i affär lika bra? Om det nu är någon mening att ge?
Hej, jag har länge försökt hitta andra personer som har äldre hästar och bingo, jag hittade er. Det är nämligen så att jag också har en gamling. Han är 28 och börjar liksom alla andra tappa i vikt och få svårt att äta. Jag tyckte det var dyrt att köpa färdigt delat hö, så jag satt och delade flera kilo med bara en kniv. han åt bättre, men det var fruktansvärt jobbigt, men så en dag kom jag på att man kanske skulle kunna använda en kompostkvarn som gör jobbet för en. Vad säger ni om det, har ni någon erfarenhet av det? Så har jag en annan fråga, jag läste tidigare att även era hästar grävde i höet, vet ni varför dem gör så? Jag vill tacka för en trevlig sida, som har fått mig att tänka till lite ytterligare.
Jag önskar er alla en riktigt bra tid med era hästar:)
Om en hästen gräver i höet så kanske det kan tyda på olika saker
* att vissa höstrån är för jobbiga att tugga
* att den inte orkar äta
* att de höstrån som hästen väljer att inte äta inte smakar något längre. Vet man om hästens smaklökar förändras när de blir äldre och ev sjuka?
”Min” häst äter allt, men jag har lite tråkigt så jag sitter och funderar. 🙂
Hej igen!
Jag skrev för en och en halv månad sedan ungefär, och har börjat ta promenader med min gamling. Började med 10 minuter och är nu uppe i 15. 😉 Har 4 till hästar som tränas så det är svårt att hinna med, men det känns som att jag hellre tar ut honom en liten sväng varje dag än en längre tur någon gång i bland.
Jag har blivit rekommenderad ett speciellt foder för gamla hästar, som jag har tänkt köpa. Det heter Spillers Senior Conditioning Mix. Nån som har erfarenhet av detta? Innehåller ju tex glukosamin…
http://djuronatur.svenskafoder.se/?p=13457
Hej!
Mycket trevlig och intressant sida!
Älskar också verkligen de gamla hästarna – det är ju verkligen något speciellt med dem.
Mina hästar har blivit gamla, men tyvärr lever ingen i evighet…
Just nu har jag en gubbe (islänning) som blir 27 år i år och en gumma som blir 28. Nästa neråt blir 24.
Mina hästar har (nästan) alltid gått på lösdrift, De senaste fem-sex åren har de haft fri tillgång till hö, men i begränsad mängd. Funkar perfekt för alla.
Tillgång till stor lada med spån, vilken gillas av ffa gamlingarna.
Är lite intresserad av era erfarenheter om detta med temp (alltså hästens) och ålder/kyla!?
Mina två äldsta verkade ok, trots den långa kalla vintern. Lite sega o slöa, men det är ju inte direkt upphetsande att bara äta, skita o sova.. Rider inte på vintern.
De blev söare o slöare, och när jag kollade tempen så hade de undertemp!
Alla yngre (under 15) var varma, helt normal temp, ca 37,7 – 37,8.
Gamlingarna hade runt 37!
Först var det den äldsta som blev kall o trött.
Det var dock lätt att få upp henne i temp o humör; Efter ett par dygn med tjocka täcken, varmvatten, varm luzern och installad i box med fri tillgång till hö, var hon återställd.
Det var ca en månad sedan. Nu går hon ute som vanligt, men med tjockt täcke. Kommer in ibland, vissa nätter. Ofta står hon inne lite på dagen och äter ett skrovmål med hö. Helt normal temp numera.
Den 27-åriga gubben blev trött häromdagen. Då hade han också undertemp!
Har ju haft extra koll ,på honom sedan gumman blev kall. Då var det minus 20-30 grader, så nu när det legat runt noll har jag inte varit så orolig.
Han ligger tom UNDER 37 grader: 36,4 tror jag var det lägsta!
Har hur många varma täcken som helst på sig, halskrage, fri tillgång till hö i boxen (vill helst vara där) mm
Tempen stiger inte, trots att han äter o skiter ordentligt, och det är plus eller noll ute (och i stallet).
Kanske är han ”slut”, vi vet inte än!?
Såklart naturen sållar bort de äldsta o svagaste när det är kallt.
Men med alla täcken och omvårdnad, borde han ju gå upp i temp tycker jag!
Min pigga 24 åring har också lite under temp, runt 37,5. Har fått täcke med nu, hon också…
Tempar hästar hela dagarna nu, känns det som!
”Ungdomarna ” är varma och gamlingarna kallare….
Vore intressant att höra om andra har erfarenheter av gamla hästars temp och kyla!!
Nu ska jag gå ut med mer varmvatten, och kolla tempen…
Vilken underbar sida. Jag och mina tjejer 15 och 20 år har lånat en ståtlig valack med mkt fullblod i sig som är 25 år snart. Vi har haft honom på foder nu i 7 mån. Detta är bland det bästa vi gjort, han är en pigg, snäll och underbar farbror. Han rids 4-5 ggr i veckan på varierat underlag, nu i härlig nysnö. Ibland bara skrittur, ibland jobbas han i trav och galopp såklart, han är en gammal hopptävlingshäst så han blir taggad till tusen och älskar när det är hoppning på gång. Nu går han tillsammans med ett 21-årigt sto som han älskar och vaktar, blir dock mkt bedrövad och gnäggig då hon rids ut utan honom, då får han stå i box och längta. Har tunnat av så vi ökar foder. Han får kraft, lucern och olja. Just nu foderjäst och Mage/Tarm och B-vitaminolja för lösmage. Hö så mkt han orkar, funderar på hans tänder såklart, hans ägare säger dock att han är mkt svår med tandkontroller och måste sederas, klarar en så gammal häst sedering??? Blev så glad av att läsa allas inlägg om sina äldre hästar, hoppas att få njuta av ”våran” Plexus i flera år till, Han ger mitt och tjejernas liv så stor glädje och mening!!
Blev så glad över att hitta din hemsida! 🙂 Har en gammal herre på 24 år som vi köpte när han var 22 år. Fick höra att jag inte var riktigt klok som tog mig an en gammal häst – men hallå, han är ju min häst ju! 🙂 Tack för fina tips och råd!
Åh – vad fint att du valde en ”äldre” herre! Guld värda. Njut säger jag bara…. och vilken lycka för hästen att komma till en person som uppskattar honom! Mina är idag dryga 24 och 26, och faktiskt har året varit lugnt för dem. En av dem brukar falla ur på våren, men i år har jag stolt konstaterat att magen är rund, rygglinjen fin och han är pigg som en pelikan. Den äldste ser lite dåligt nuförtiden, och har fått några blessyrer på huvudet efter att ha legat och sovit och kommit upp lite fel, men med veterinärs hjälp är han också igång fint igen. Båda rids och är glada för att få komma ut! 🙂
Hej, vet att det här inlägget är ca 3 år gammalt men tänker kommentera ändå. Gillar verkligen inlägget. Har precis fått en sköthäst,född -89, a-ponny som knappt går framåt haha. Hon är ett jättesöt sto som jag pysslar med, kan ej rida henne för att jag är för lång. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på med henne? Något tips, vore tacksam 🙂
Hej Caroline! Tack för kommentaren! Du – jag har skrivit ett helt litet inlägg om vad vi kan göra med hästarna när vi vill träna dem men inte rida, tack vare just din kommentar här! Så läs mitt nya inlägg så får du lite tips! Ta hand om dig och pålle!
Pingback: Om äldre älskade hästar, och ridlöst pyssel | Busenkelt!
Hej!
Så trevlig sida….
Jag har ett underbart 26-årigt sto som varit min i 15 år, avgudar marken under hennes hovar…. Vad jag undrar är: hur vet man när det är dags att låta dem somna in….? Jag önskar jag kunde knäppa med fingrarna o få henne ung igen men det går ju inte…. Vad är era erfarenheter?
Det kan vara svårt att bestämma själv ibland.
Ett tips är att be din veterinär hjälpa till med beslutet. Är du tveksam om det kanske börjar bli dags, så be henne/honom om ett ärligt svar på frågan om det är rätt tid. Om han/hon inte vill svara, kan du alltid fråga ”Hur skulle du gjort om du var jag?”
Annars får du gå på din egen känsla, titta hästen i ögonen och också fundera om du behåller hästen för hästens eller din egen skull.
Lycka till med det svåra beslutet när det blir dags!
Hej!
Vad fantastiskt att höra om alla gamla hästar!
Min älskade häst är 24 och jag har haft honom sen han var 4, 20 år och halva mitt liv. Det är en mycket speciell häst som idag rids ut ett par gånger i veckan och fortfarande är en tickande bomb att sitta på. Livet är fortfarande extrem roligt! Hans mamma blev 27 år och hon var 24 när hon fick honom så han har bra gener. Idag får han hippolyts mash och senior müsli. Han tappar lite hull i samband med pälsbyte men är annars fin. Min första häst, en new forest, hade vi i 17 år och han blev 29, så jag hoppas att jag har turen att få leva tillsammans med min fina häst många år till!
Åh äntligen en sida om äldre hästar…! Jag var med när min fina arab föddes och nu i april fyllde han 20 år. Han är (lite väl) rund om magen och pigg på alla sätt. Jag fick mig dock en ordentlig tankeställare häromdagen när stallets ägare berättade att han hade svårigheter att resa sig upp efter att han rullat sig i hagen… detta är det absolut första ålderstecknet som jag har fått och det känns sorgligt. Han är mitt allt och jag vill så gärna ha honom hos mig i många år till… undrar vilka ålderstecken ni andra har sett och hur ni resonerat kring detta med värdighet för djuret samtidigt som ett djur måste få har rätt att vara äldre menar jag…
Tack för ditt inlägg! Tänk att få vara med ”hela vägen”! Helt underbart. Men det är både sorgligt och ljuvligt att se dem åldras – att veta att jag fortfarande har min numera 27 år gamla och 25 år gamla gentlemän i hagen värmer fint i hjärtat, även om jag är orolig och vakar över varje steg (nästan). Min 27åring är numera lite dålig på att se och höra – inte så att det påverkar honom jämt, men jag kan märka att han missar när jag kommer till hagen för att han inte hört eller sett mig. Tänderna är hos båda något som måste ses över, och något som oroar. 27-åringen rullar och kommer upp även om han är tung (stort halvblod), men att ligga och sova verkar det lite sämre med. Sedan har han några knölar runt skapet som växer. 25-åringen har svårt att hålla hullet på vårarna, och får väldigt mycket extrakäk… Så nog är de gamla och det märks, även om få förstår HUR gamla de är (de blir lite paffa när jag nämner åldern…), men jag märker och ser. Svårigheten som du säger är värdigheten – var går gränsen och hur mår de EGENTLIGEN? Mina har livslusten kvar, flyttar fortfarande omkring på kompisarna i hagen och springer omkring och leker och rullar från tid till annan. De gnäggar efter mathinkarna och blir upprörda när jag är för långsam att ge mat, njuter av omvårdnaden, kan fortfarande lyfta fötterna för verkning och skoning, och de är pigga och alerta på ögonen. Lite trötta när värmen kommer blir de allt – flugorna och knotten tar hårt på gamla män, de orkar ju inte lika mycket längre. Men jag våndas så klart över när det börjar gå utför och hoppas och tror att jag ser när det är dags. men varje vecka gör jag en krass utvärdering – har jag sett krämpor, är de verkligen så pigga som jag ”vill” att de ska vara, verkar de må bra (ser jag verkligen det som ÄR, och inte det jag vill se?) ? Kan jag visa upp hur de mår för andra (jag har verksamhet och kunder), utan att behöva ursäkta mig för allt och alla? Ja – om jag kan det, så är det lugnt känner jag och skulle jag bli osäker är det veterinär som gäller (har en jag litar på och som kommer säga åt mig om jag behöver agera)… . Den dag jag inte kan stå för hur de beter sig och mår, då är det dags…. Så resonerar jag, och då tror och hoppas jag att jag får en mer objektiv syn på dessa fantastiska och högt älskade gentlemän som jag haft i 20 respektive 10 år….. ❤ ❤
Vad roligt att läsa att så många har och uppskattar sina äldre hästar! Var hos veterinären för tandkoll med min 24-åriga varmblodsvalack i veckan, och den veterinären tyckte det var roligt med en äldre häst då hon sällan träffade på sådana. Men då finns de ju iaf 🙂 Min stjärna inspirerade mig till ämnet i mitt ex-jobb vid djursjukskötarutbildningen 2010; ”Den åldrande hästen”. Hoppas han får finnas hos mig och må bra många år till!
Vilken undebar sida! Har en 26 årig halvblodskorsning som jag haft sedan jag var tretton och hon gör livet liksom lite mer speciellt. Så snäll, men ändå pigg och envis när hon tycker att hon inte får rätt. Idag fick hon äran att hämta hem två lyckliga nioåringar från skolan. Hur skulle livet vara utan henne liksom?!
Kram på er
Hej, vad kul att läsa på din sida. Tror jag lär mig massor… Har nu vid 40+, blivit med (foder)häst, en Tinkerdam, på ca 21år… Hon har ibland hosta, men det är inget smittsamt, dels har hon varit i ett sämre stall, så ute vistelse har det varit iår, hon har en ”kollapsad” lunga, Nu när hon är under mina ”vingar, står hon i ett öppet och friskt stall, med lösdrift under uppbyggnad… Jag är ju nybörjare, så vi tar det lugnt, promenader och jag sitter på ryggen, hon är lugn men ändå ”uppmärksam” och nyfiken, hon vill röra på sig, hon tar större kliv när vi vänder hemåt… Vad är dina tips om denna dam, Mat ? kraftfoder?, finns det bra ”örter” , typ till en astmatiker , tung andning? eller är det frisk luft och motion som är det bästa?
Vilka underbara inlägg jag läser, tårarna rinner efter den fina dikten.
Jag har en gammal d ponny snart 28 år som jag haft i nu 17 år.
Hon är verkligen en speciell dam som gått hårt på hopptävlingar och över stock och sten med mig.
Nu rider jag inte henne så mycket längre, någon gång i veckan, men är tacksam för varje dag hon får i bonus. När man inte kan rida så mycket så har jag börjat med clickerträning, för att lära henne konster, det är jättekul tycker både hon och jag.
Något jag verkligen vill rekommendera alla äldre hästar är nyponpulver, min gamla blev minst 10 år yngre, när jag började med det!
Det är få förunnat att växa upp med en häst, vi har gått igenom så mycket ihop, och jag är tacksam för varje dag vi är tillsammans. Det svåraste är att ta beslutet när det är dags att ta farväl…
Twiggy
Vilka fantastiska inlägg! Så synd att jag hittade den här sidan så sent, men har läst alla kommentarer och kan inte låta bli att skriva jag också. Jag har ett 29 årigt connemara sto, som är helt underbar, vi har växt upp ihop, som jag läser att många andra av er också har gjort med sina hästar. På äldre dagar har vi börjat träna väldigt mycket från marken då båda föredrar det. Vi brukar ta långa promenader i skogen vilket båda njuter av. Ibland i frihet, hon följer mig, traskar rofyllt efter mig över stock och sten utan grimma/grimskaft. På senaste har hon dock tappat en del i hull och jag börjar fasa för dagen då vi kommer skiljas åt. Jag har försökt acceptera det faktum att det bandet vi har till varandra, är något jag aldrig kommer få uppleva igen. Allt vi gått igenom. I tonåren var jag exempelvis svårt sjuk i anorexia, men min trogna vän hjälpte mig igenom det. Tiden hos henne i stallet var den bästa terapin. Vi har varit igenom så myclet. Och hon är så oerhört viktig för mig på alla möjliga tänkbara vis. Den här hästen är mitt allt. Och jag vet inte hur jah ska kunna skiljas ifrån henne. Det känns omöjligt. Särskilt med vetskapen om att något liknande aldrig kommer hända mig igen. För den hästen är minst sagt speciell. Hur har ni andra tagit er igenom det? Är det ens möjligt? Att överleva bortgången av sin bästa vän, själsfrände? Hur överlever man?
Tack för ett enormt fint inlägg. Min gammelgubbe, nu 28! (tiden går även här…) har hjälpt mig på liknande sätt som din häst. Jag vet inte hur jag ska överleva den dagen, men glädjen över att ha haft honom hoppas jag övervinner sorgen. Den dagen….. ❤ ❤
Hej på er alla!
Jag har läst så mycket av det ni har skrivit, men inte hittat svar på mitt problem!
När är det dax att ta adjö av min vän, vill absolut inte att hon ska lida men heller inte ta bort henne för tidigt?
Mitt halvblodssto är 28 år, född och uppvuxen hos oss, jag har alltså haft henne alltid. I stall finns och 3 av hennes 4 avkommor.
Hon äter bra, är absolut inte mager.
Lägger sig gärna och rullar runt i hagen.
Så allt verkar ok om det inte hade vart för att hon ibland står och somna och trillar omkull
Hej Eva! Tack för inlägg. Din fråga är nog den svåraste frågan som finns för en hästägare – när räcker det? Jag har inget svar på det – och jag vet inte om det alltid finns något ”rätt” eller ”fel” här då det ofta handlar om en bedömningsfråga. I jakten på svar skulle jag i alla fall rekommendera att ha en bra veterinär som bollplank – en man litar på. Även veterinärer tycker ju olika i sådana här saker så det är bra om det är en veterinär som man respekterar, som är saklig och objektiv och som vågar säga vad han/hon tycker (så är det ju inte alltid för veterinärer är lika olika som vi andra….). Kanske någon annan har något bättre svar? Stor kram till dig och din 28-åring!
Hej Eva,
Jag tycker också att en veterinär bör kolla på din vän och bedöma hur den mår, typ någon gång om året som rutin. Men då du känner din vän bäst så är det du som bäst kan säga när det är dags. Ha någon som bollplank som ser hästen ofta eller som känner den. Lita på din magkänsla.
Jag har också ett 28 årigt halvblodssto (1987 var en bra årgång) som jag haft i snart 18 år. I minst 7 år har jag sagt ”denna vintern klarar hon, sen får vi se till hösten”, men i våras tog jag beslutet att låta henne somna in nu i höst.
Hon slutade äta hö i februari, har inga tänder kvar (har provat så mycket ). Under sommaren har hon ätit gräs och blivit rund igen, men nu när vi stallat in igen vägrar hon äta sitt hö och rasar i vikt. Jag inser att dagarna är räknade och nästa måndag, 12/10 ska hon få slippa höet och den tråkiga vintern och istället beta på de evigt gröna ängarna.
Hoppas att du får njuta flera år till med din gamla dam, för mig och min dam slutar äventyret här.
Hej alla med äldre hästar.
Jag har en arabkille på 21 år. Jag har haft honom i 10 år. Han är nog den snällaste hästen jag har mött. Vi kompletterar varandra perfekt. Lika snälla, och kanske lite för snälla ibland, båda två. Han får ca 8 – 9 kg hö (inte hösilage, hans mage tål inte det) och lusernpellets ca 1 kg uppblött varje dag samt mineraler. På äldre dagar har vi börjat pröva på att rida lite western, det tycker vi är roligt. Vi har försökt oss på att rida ”vanlig” dressyr i paddock. Men ingen av oss har något större intresse av det. Vi tycker det är lite tråkigt. De dagar vi inte kan rida ut i skogen el dyl, p g a mörker, väder mm rider vi lite i paddocken, men då enbart för att vi skall få röra på oss. Jag tror att alla hästar och speciellt lite äldre hästar, behöver röra på sig så mycket det går. Min kille, Spartacus heter han, har alltid haft lite svårt att sätta muskler, så det är det som bekymrar mig lite nu när han tillhör den äldre generationen. Lusernen innehåller ju en del protein men kanske kan man ge något mer. Mottager gärna förslag. Tänderna kollar vi varje år hos en veterinär med tandläkarkompetens. Han har vågbett på ena sidan och början till karies i en tand. Karies har han haft något år tillbaka men tandläkaren säger att vi inte behöver laga och det litar jag på. Han har inte varit skadad så mycket, fick en hovböld i höstas och hade anaplasma förra sommaren. Då var han riktigt dålig, hade svårt att gå, frös och gick ner i vikt. Men med hjälp av medicin så tillfrisknade han. Jag hoppas att få ha kvar min bästa kompis många, många år till. Han är min andra hälft och jag älskar honom så mycket.
Tack för en jättebra sida. Jag är så glad att jag hittade den. Googlade och fann den.
Många hälsningar från Lotta
så härligt läsning om alla ”gamlingar” här inne. Har själv ett varmblods sto på 20 år. pigg som en 3 åring men har blivit lite surare med tiden , vill inte vara ridhäst längre. Njuter av att gå som sällskap och få komma ut på uteritter när vädret tillåter det. Då min tid saknas och har alldeles för många hästar så måste hon omplaceras. Jag är livrädd att hon hamnar i helt fel händer men samtidigt blir jag varm i hjärtat av er läsning. Hoppas verkligen att nån som ni dyker upp, som har lösdrift och andra hästar som sällskap då jag vet att hästar mår bäst i lösdrift. Då vi inte funnit en hyr gård på 2 år så är det rätt dyrt att ha 4 hästar inhyrda. Annars hade hon utan tveka fått tillbringa de sista åren hos mig och sin flock . Tack för att där finns godhjärtade människor kvar, som behåller sin trogne vän livet ut , det är min största önskan… Stor eloge ska ni ha…….
Pingback: Älskade gamla djur | Busenkelt!
Vilken underbar blogg! Jag låg sömnlös igår eftersom jag oroar mig för min gamling (arab som bara är 20 år) som har problem med hosta, vi har gjort en kortison-kur och det blev mycket bättre, tills vi slutade med den, sen är hostan tillbaka. Har har alltid varit dammkänslig och haft problem med hals när han tävlade galopp. Tankarna har snurrat i huvudet om vad som ska göras med min fina vän, jag kan inte sälja honom eller göra mig av med honom, inte för alla pengar i världen, inte heller råd att gå på medicin resten av livet. Han är vår uppfödning, jag lärde mig rida på hans mamma och sedan rida in hans halvbror (född -98), samtidigt finns inte lusten att rida som han hostar. Imorse insåg jag att det är klart han ska få gå på lösdrift (därför jag trillade in hit) vilket jag aldrig testat men är säker att han kommer älska! Hoppas luften gör honom gott så hans problem försvinner. Annars är han som en 7 åring när man rider, ibland kan man tro att han är yngre än så, haha! Svansen rakt upp i vädret sådär som bara araber kan och så mycket livsglädje. Aldrig sett ett par mer spetsade öron och tänk att vi varit samman sedan jag var 4 år..!
Tack för en bra blogg! /Kajsa
Hej Kajsa! Tack för ditt fina inlägg! Ens egna uppfödning är något alldeles extra! ❤ Förstår att du oroar dig. Vet ju inte hur illa däran din kompis är men det kan ju vara värt att göra några försök med miljön. Kan du prova lösdrift är det ju toppen! Frisk luft gör under. Mina gamlingar hostade mycket tidigare, men det var länge sedan jag hörde dem hosta nu – de står faktiskt inne en del, så gamla är de att de gärna vill komma in och vila – utan att de hostar. Vi bor nu i en miljö som är torr och väldigt ren, vilket verkar göra under. Men jag har också märkt att ströet i boxarna har stor betydelse för om de hostar eller inte. Ett sto vi hade inackorderad hostade som en toka när hon stod på halm, men tystnade helt när vi satte henne på torv. Så sådant kan man ju alltid testa också, liksom att blöta höet så att dammet försvinner (värst är det som inte syns har jag förstått….). . Jag hoppas verkligen du får behålla honom ett bra tag till!!!!! ❤
Oj alla fina gamla hästar! Har ett sto halvblod/fullblod som nu är 34 År och är lös i magen nu! Hostar till ibland! Någon som gett pasta eller dyl mot diare! Går inte att blanda något i maten då vägrar hon äta! Går på lösdrift med ,en äldre halvblodsvalack!
Om du inte redan ger det kan du börja ge Irish Mash. Det brukar även vara så gott att det går att blanda i saker om det behövs. Gillar personligen St hippolyts produkter.
Betfiber är också en hit – helsvenskt och med lägre sockerhalt än Irish Mash, liksom högre proteinhalt 😀
Sitter och läser alla fina inlägg här på den här sidan – min mest lästa och mest aktiv av dem alla. Åren går fort – inlägget skrevs för precis 8 år sedan. Nu har mina gamle män fått vandra vidare. Båda fick ett ganska snabbt avslut. Det gick på en timme eller två för den ene, dygnet för den andre. Biologiska klockan slog till och sa att det var slut. De blev båda två 29 år gamla, och dog med ett par års mellanrum. Jag saknar dem så – en hade jag med mig i 22 år, den andre i 14. Att förlora en häst är för mig som att förlora en familjemedlem. Det blir aldrig sig likt igen. Jag är otroligt tacksam över all den tid jag fick, och hoppas att de hade det bra hos mig.
Nu kommer nästa generation upp i åldern – ingen verklig ålder med tanke på hur gamla de blev, och de som beskrivits här i tråden. De är nu 18, 19 och 20. Men det börjar bli dags att se dem för vad de är – hästar som snart kliver in i det lite äldre segmentet. För min del får de gärna vara gamla – jag älskar deras visdom de får med livets gång, deras stora personligheter som utvecklats med alla erfarenheter de fått. Jag månar gärna om dem, och vårdar dem lite extra. Och jag hoppas de får chansen att bli lika gamla som de tidigare. En av dem har jag ”redan” haft i 15 år – blir det 25 år den här gången, som jag får rå om en häst? Den som lever får se!
Har precis läst de flesta inlägg på denna sidan å undrar kanske lite om sidan fortfarande ” lever” Har själv ett danskt varmblod som blir 24år nu i maj och funderar på att flytta honom till en lösdrift. Har haft honom i tre år å han gillar att vara ute om det inte är ett riktigt busväder då vill han verkligen in. Det jag är lite orolig över år hur han skulle bemöta vintern och att äta grovfoder med terapinät.. Terapinät å gamla tänder måste j bli ett väldigt slit på, tänker jag.
Någon som erfarenhet om byte från box till lösdrift för en äldre häst ?
Halloj Anette! Ja – själva inlägget är gammalt, men det verkar livas upp då och då. Jag har flyttat många ”yngre” hästar från stall till lösdrift och det har ju gått bra. Däremot ingen i den åldern och nät har jag dåligt med erfarenhet om – kanske någon annan som läser har? Vi hoppas på svar! 😀
Pingback: Ta hand om gamla hästar del 2 – Busenkelt!