Det är du som bestämmer!

För ett par år sedan skrev jag om hur jag resonerade när jag hör orden om att vi måste visa att ”vi bestämmer”. Det är just en sådan där kommentar som får mig att bli så ledsen eftersom det handlar om att vi ska sätta oss över hästen som i sin tur ska lyda oss. Som om mina vänner hästarna försökte göra annat än att kommunicera och försöka visa sitt perspektiv på tillvaron, så gott de nu kan i denna antropocentriska värld (människorcentrerade/ som utgår från människans perspektiv). Det är dessutom ett påstående som anslår tanken om att hästar visst förstår och kan allt – och att när det inte händer det vi vill så är det hästens fel då den i princip alltid förstår och kan men bara skiter i det för att jävlas. Om man hårddrar det.

När jag gick omkring i stallet i min vanliga mak häromkvällen kom jag att tänka på det igen. Kanske föra att jag hört det ett antal gånger bara den senaste tiden, och fortfarande har svårt att tackla fenomenet. Konstaterandet kommer dessutom påfallande ofta från individer som knappt vet vad som är bak och fram på en häst, eller som åtminstone missat en hel del i den beteendeteoretiska och etologiska utbildningen inom hästeriet. Men jag kom att tänka på en annan sak också. Och det är att vi faktiskt bestämmer hur hästarna beter sig. Men inte alls på det sätt som många kanske tänker på när de säger en sådan här sak. Här är några saker som vi beslutar om som avgör hur hästarna beter sig mot oss:

  1. Hur deras liv ser ut. Den lilla detaljen….. Vi bestämmer om deras mage mår bra för att de får rätt foder i rätt mängd och på rätt tider, om deras rörelsebehov är tillgodosett och om de får sina sociala behov tillfredsställda. Det om något bestämmer också hur hästarna är – glada och lugna eller tjuriga och ledsna och stressade.
  2. Hur deras omgivande miljö är. Är det stressigt och eländigt – då lär ingen häst vara harmonisk. Erbjuder vi däremot en lugn och trevlig tillvaro så blir hästen bra mycket trevligare mot oss.
  3. Hur vi lär in saker till hästen. VI bestämmer helt vilka träningsmetoder och vilka system vi ska jobba efter. Hästen har att reagera på det vi själva väljer. Förutsätter vi att hästarna fattar vad vi menar och förmår göra det vi anser de ska göra av egen hand, eller lotsar vi dem genom livet och ger det stöd hästen behöver? Använder vi oss av straff och säger nej när det blir fel i vår värld, eller jobbar vi utifrån positiva inlärningsmetoder?
  4. Hur hästarna uppfattar oss och hur det går till i människans värld. Vi bestämmer vilka vi är i hästarnas värld. Är vi den som domderar och styr eller en trygg person att lita på. Är vi en vän eller någon som ställer till deras liv.
  5. Hur hästarna ser på träningen. Är vi roliga samarbetspartners, eller någon att frukta? Handlar människans värld om stress och tvång och bråk eller handlar människans värld om något roligt och trevligt. Är tränngen stärkande och rolig, eller ger den smärta och obehag, är dödtråkig och enahanda eller berikande och stimulerande?
  6. Vår egen mentala inställning. Hur ser vi på hästen, hur agerar vi, hur beter vi oss? Helt enkelt – vilken attityd har vi när vi gör saker och ting tillsammans med hästarna?

Det var ganska omfattande det – det vi har att bestämma över och kan styra precis som vi vill. Tänk vilket ansvar det är att vara med häst ändå!

 

 

Annonser

Blogg om gamla hästar

De blogginlägg jag själv skrivit om gamla hästar har lästs nästan mest av alla här på bloggen. Många verkar till min lycka måna om dessa gamlingar. Då jag själv inte har några ”gamla” kvar i livet tyvärr, och därför inte kan uppdatera så mycket om just detta från mitt eget personliga liv, så blir nog inläggen lite färre vad gäller just det ämnet för nu i alla fall. Vi får vänta tills Knasen 20 år, W 19 år och Tingeling 18 år blir gamla på riktigt 😀

MEN  -vill man följa en blogg som hanterar tips, råd och inlägg om just gamla hästar och kan lite engelska, så rekommenderar jag ”Old Horses: Better with Age”-bloggen på The Horse.

Mer om veterinärkostnader

För någon månad sedan skrev jag om veterinärkooperativ som idé och tanke i det här inlägget. Veterinärkooperativ – för sänkta kostnader?

Anledningen var de ökade kostnaderna för veterinärvård, något som debatteras flitigt lite överallt. Inte minst hos en populära blogg vid namn Ponnymamman. Där finns uppgifter om att de två stora, numera internationella aktörerna, också har rejält dyrare kostnader, och att höjningarna av priser stigit med ordentligt varje år sedan dessa aktörer intagit marknaden. Även en SLU-student har gjort ett enklare arbete om detta, som du kan läsa om här.

Ja – jag har ju fått mothugg på den här bloggen om detta. Och det är intressant att vi också kan göra mer för våra djur. Det kan vara en välsignelse, men samtidigt måste vi också tänka på vad som är djurvänlig vård, inte bara att göra för att vi KAN. Men om folk inte har råd att betala kostnaderna, eller i alla fall en del djurägare, så blir djurägandet snart en klassfråga och djur som ändå ägs av mindre bemedlade riskerar att inte få vård alls. Det vore en hemsk utveckling, och jag tycker dom de flesta – klart man ska få betalt för att vara veterinär och driva klinik. Men jag har då svårt att sponsra företag som håller på så här. Jag har själv råkat ut för Helsingborg – 10 000 kr för ingenting fick jag betala. Gick till en lokal veterinärstation och fick hjälp för en femhundring. Han räddade min hund, vilket inte 10 000 på Helsingborg kunde göra. Har sparat journalen bara för att påminna mig. Här i Västmanland åker man helst till Mälarkliniken om man säger så. Det är jag inte ensam om att tycka. Tackar gudarna för att de finns och har jour. Och att jag har Hallstaveterinärerna som man kan ha avtal med för att sedan få lägre jouravgifter och fasta lägre avgifter på rutinärenden.

Och bara tanken på att de kanske överbehandlar? Min hund de inte hjälpte var 14 och de vägrade går vidare utan en MR-scanning för typ 10 000 kr till, även när det var uppenbart att han hade vestibulärt syndrom, vilket nästa veterinär såg i ett kick. Det var inte så svårt att se om man säger så. Och det finns folk som anser att klinikerna ibland överbehandlar, även mer kända typer, som Mads Hendeliowitz.

 

 

Ponny på biblioteket

Hahaha! Nu har tydligen Fagersta Ridklubb – grannortens klubb, hittat till Biblioteket. På det mest bedårande sätt. Det är deras ponny Smulan som varit på besök. Och som ni ser på barnen var det väldigt, väldigt uppskattat. Smulan verkar inte tycka illa vara hon heller! 😀

Jag gillar verkligen trenden att djur får vara en del av vår vardag. Har oerhört svårt att förstå det motstånd som finns mot detta i Sverige. Djur får knappast vara någonstans, trots att vi vet att de gör så mycket nytta och ger så mycket livskvalitet och glädje för så många. Vi har tappat kontakten med det som är vi – en del av naturen och alltet. Nu kommer tack och lov en trend där fler djur är på fler ställen.

Och ja visst – det finns allergiker. Få är dock så allergiska att de inte kan ta tabletter och man kan ha olika platser – att djuren är på ett ställe och inte på ett annat, men där båda är likvärdiga. SÅ kan man välja själv. I skolan, på ålderdomshem, servicehus, restauranger, bibliotek etc etc. Och om forskningen stämmer och det faktiskt är så att man får allergier av att inte exponeras för vissa ämnen i tidig ålder, är det bättre med djur så ofta det går än tvärtom.

 

 

Ta hand om en äldre häst

Jag vet vilket värde gamla hästar har. Jag har en hel liten grupp av hästar som nu fyllt tjugo plus. De har en kunskap som bara tusentals timmar tillsammans med oss människor kan ge. Det känns som om vi känner varandra och vet vad vi känner, utan ord. De är också de allra bästa läromästarna, för barn och vuxna såväl som unga hästar som just håller på att lära sig vad livet egentligen handlar om. Därför blir jag också alltid lika beklämnd när jag ser gamla hästar till salu för en billig penning. De blir gamla! Det är bara att inse och de är värda en god ålderdom. De kämpar i hela sitt liv för att vara oss till lag. När de sedan blir gamla, är det vårt ansvar att se till att de får det så bra som möjligt.

När blir hästen gammal?
Men när blir hästen gammal egentligen? Jag har försökt att få fram siffror på hur gamla hästar egentligen blir, men det är inte lätt. Är mina hästar ”gamla” när de är tjugo, eller trettio? Vissa ålderstecken dyker upp redan på vissa femtonåringar, medan det också finns hästar som är tjugotre som inte har några nämnvärda tecken på att kroppen säger att den känns gammal.

Vi bestämmer inte allt
I hästtidningar kan vi ofta läsa om halvbloden som går bort. De är ofta tjugo plus någonting, lite mer sällan tjugofem plus. Olika raser och olika individer åldras olika. Det verkar ställt utom allt tvivel. En shetlandsponny har bra mycket större chans att bli gammal än ett fullblod. En del hästar är också friskare än andra, och blir därför äldre. Andra hästar har genetiska defekter och drabbas av sjukdom. Det är därför omöjligt att säga hur länge vi får behålla våra vänner. Att en häst går bort vid sjutton års ålder behöver inte betyda att ägaren eller hästhållaren gjort något fel alls.
Precis som hos oss människor.

Vi kan göra en hel del
Men det finns mängder med saker som vi hästägare kan göra för att få hästarna att bli gamla och få vara friska länge. jag vill gärna flagga för vikten av rätt vård till de gamla trotjänarna. Med ålder kommer också ett stigande behov av bra vård och bra foder.

Var vaksam redan innan något händer. Även om hästen inte visar några tecken på att bli gammal eller inte verkar ha några skavanker betyder åldern i sig en hel del. En bra vård och ett gott foder borgar för hälsa även på ålderns höst. Åldern i sig är däremot ingen sjukdom, och det är viktigt att komma ihåg. Man FÅR bli gammal! ;-

Konkreta tips

1. Tänderna blir sämre. Det kräver tandvård av legitimerad veterinär! Annars kan hästen inte tillgodogöra sig fodret så bra och tunnar ut. I många fall är det tänderna som tar stopp och då är tiden på jorden slut.
2. Var vaksam på hästens vikt. Om en sjukdom uppträder förändras ofta hästens vikt snabbt. DÅ är det hög tid att agera!
3. Lederna blir ofta stelare. Se till att hästen verkligen får röra på sig ordentligt, så länge som möjligt. Skritt håller igång lederna och mjukar upp kroppen.
4. Hästen kan få större problem vid svår värme eller köld. Täcka hästen hellre än att låt den stå inne. Den behöver röra på sig för att matsmältningssystemet ska fungera som det ska, liksom leder och muskulatur.
5. Ge hästen gott om högkvalitativt hö eller silage. Stärkelse är inte bra för äldre hästar och bör därför undvikas. Stärkelse kan trigga och förvärra eventuella sjukdomsbesvär som åldersdiabetes och Cushings. Oavsett om hästen är frisk eller ej så har också den äldre hästen svårare att reglera sitt blodsocker.
Veterinärer rekommenderar hö med höga halter av timotej. Om hästen har svårt att hålla hullet är lucern och olja ypperliga alternativ för att hålla hästen i vikt utan att ge för snabba kolhydrater. Hästen behöver protein och fett. TÄnk också på att havre innehåller en hel del stärkelse. Hö är grunden och ger en jämn blodsockernivå under hela dagen, liksom en bra motion för den känsliga magen.
6. Var extra noga med avmaskning på gamla hästar.
7. Rid gärna den gamla hästen! Det håller dem unga och de har tonvis med kunskap att förmedla till gammal som ung. Men tänk också på att när hästen blir gammal tappar den också muskler. Kolla att sadeln verkligen passar.
8. När hästen blir än äldre är det dags att fundera på om hästen verklgien ska stå i en box. De många timmarna i stillastående läge gör musklerna svaga och lederna blir stela. Då kan hsäten få mycket svårt att lägga sig ner för ordentlig vila, och få än mer problem att komma upp. Försök åtminstone att ha en så stor box som möjligt och om det finns möjlgihet är någon typ av lösdrift/gruppbox där hästen kan röra sig fritt hela dygnet att föredra. Kylan gör mindre än stillaståendet och kan lätt avhjälpas med ett bra täcke.

P.S På Kentucky Equine Research arbetar man för fullt med att lära sig än mer om den äldre hästen. Där jobbar Robert HOlland, PhD och författaren till den läsvärda boken ”Understanding the Older Horse. ”

Cushings hos häst

Häst med långtgående Cushing's

Cushings syndrom är ett hormonstörning som kan dyka upp hos människor, hundar och hästar och är ett syndrom som gärna dyker upp hos äldre individer.

Cushings hos häst
Syndromet märks främst på äldre hästar och påverkar ämnesomsättningen i hästens kropp och är därför en sjukdom att verkligen ta på allvar. Det kan däremot vara svårt att se att hästen har Cushings, inte minst på grund av att syndromet utvecklas långsamt och att det kan vara svårt att avgöra om andra orsaker ligger bakom.

Vanliga symptom:
– fång
– hästen fäller ingen päls efter vintern
– hästens fäll är långhårig men matt och gärna lockig
– viktnedgång trots full aptit och bra foder
– Fettansamlingar på halsen och ovanför ögonen (i groparna)
– hästens vikt förändras. Den kan antingen förlora i vikt (muskler) alternativt bli fet.
– ökad törst och aptit
– ökad urinering och hästen svettas lättare
– hömage
– dålig ryggmuskulatur
– sämre immunsystem – vilket ger upphov till fler infektioner än hos en frisk häst

Orsak
Orsaken till syndromet är att hypofysen av är ur balans. Det påverkar mängden kortisol i blodet. Kortisoltillskottet blir överdrivet. Orsaken till det är i sin tur att produktionen av dopamin är stört och inte längre fungerar som det ska.

Undersökningar visar att det är vanligt att Cushings orsakas av en tumör. Tumören sitter oftast i själva hypofysen men kan även sitta i binjuren. Även yttre slag och genetiska faktorer kan ge upphov till syndromet. Eftersom orsakerna liksom symtomen kan variera i det oändliga, har tillståndet begreppet syndrom, och inte sjukdom.

Cushings’s kan leda till insulinresistens. Det ställer än högre krav på behandling av hästen.

Ställa diagnos
För att ställa diagnos på Cushings krävs ett test av hästen. Då injiceras kortison. Därefter undersöks om kroppens egen produktion av kusinen kortisol automatiskt sänks av tillskotten. Hos en frisk häst gör den det, men hos en häst med Cushings fortsätter hypofysen signalera för produktion av kortisol. Det går även att undersöka hästen via urinprov.

Livslång medicinering
En obehandlad Cushing’s leder till förtida död. Men tack vare modern forskning är Cushing’s inte längre livshotande, även om hästar med Cushing’s inte alltid blir fullt så gamla som sina friska kamrater. Det går att medicinera så att ämnesomsättningen blir bättre, precis som man gör vid diabetes. Men det går inte att bota sjukdomen. Sjukdomen är degenerativ, och blir alltså sämre med åren vilket leder till att medicinen ofta måste ställas om.
Den bästa medicinen lär bygga på en serotoninblockerare som ges dagligen resten av livet. En annan vanlig medicin är en dopaminmedicin som faktiskt tagits fram till Parkinsonsjuka. Medicinen säljs under namnet Pergolid. Denna medicin ges en gång om dagen.

Till nackdelarna hör att medicinerna för att mildra symtomen är dyra. Det kan kosta många hundralappar per månad. Det finns biverkningar, men de brukar sällan vara svåra. Däremot är det tyvärr inte alla hästar som svarar bra på behandlingen, även om de flesta gör det.

Fodret viktigt
Det är också extremt viktigt att hästen får en god foderstat som hjälper till att hålla sockerbalans och ämnesomsättning i balans. Det minskar symtomen och risken för fång. Fången kan annars bli slutet för hästen. Fodret får gärna vara E- och C-vitaminrikt och vara en GI-låg kost utan socker. Hö är den sanna grunden och gärna i många portioner om dagen för att hålla blodnivåerna så jämna som möjligt.

Det sägs att munkpeppar kan visa på goda effekter. Munkpeppar är en ört som växer runt medelhavet och som påverkar hormonbalansen i kroppen. Det används vanligtvis som ”lugnande” för ston som får stora humörsvängningar och hingstar. Det är dock omtvistat om det ger en effekt på Cushing’s. Forskning pågår dock i ämnet.

Vården viktig
En häst som har Cushing’s behöver dessutom vårdas extra noga. Tänderna och hovarna behöver kollas med jämna mellanrum så att hästen har en sund mun och inte utvecklar fång. Det är också vitkigt att klippa hästen om den får problem med pälsen. Den naturliga pälssättningen är gärna ur spel och med en tjock päls under sommaren är det svårt för hästen att få i sig tillräckligt med vätska. En av symtomen är just att den också dricker mycket och svettas mer, och med en lång päls blir vätskehalten omöjlig att hålla med en varm och tjock päls.

Med tiden kan också hästens nedsatta immunsystem påverka allmänhälsan. Svåra inflammationer från små löjliga sår, svamp och andra hälsoproblem är ofta ett biresultat av den dåliga ämnesomsättningen. Det gäller därför att vårda en sådan häst lite extra noga i alla avseenden.

Mer information går bland annat att få på:
http://www.laminitis.org/cushings.html
http://www.thehorse.com (sök på cushing’s – det finns ett antal artiklar här).