av

Fång hos häst – en komplex historia som kräver sitt foder

Förr var fång något som främst kopplades till små feta ponnyer. Även idag får feta små ponnyer lättare fång än andra hästar, men sjukdomen blir allt vanligare inom samtliga raser.

Anledningen till varför en häst får fång varierar. Även smala och tunna hästar kan under vissa förhållanden utveckla fång. Det kan handla om hastiga foderförändringar, eller för stor kraftfodergiva, en giva som innehåller för mycket stärkelse för att hästen ska klara av det. Det kan också handla om andra sjukdomar som i sin tur orsakar fång. För även om fång främst syns i hästens framhovar, och oftast måste åtgärdas där först, är fång i första hand ett problem med ämnesomsättningen.

Insulinresistens
Flera forskare i USA har sett att fång ofta kopplas samman med insulinresistens. Det går då också att sänka det glykemiska indexet i fodret och därmed få en sundare häst. Genom att ge hästen en GI-låg diet och i många givor får hästen en jämnare blodsockerhalt.

Andra orsaker
Många forskare har även funnit att hästar som har fång också ofta befinner sig i ett förstadium av Cushings Syndrom. Cushings är en sjukdom som främst kopplas ihop med ålderdom, men kan redan tidigt göra sig påmind i hästkroppen. Cushings medför ett problem med doseringen av det livsviktiga kortisolet i kroppen och rubbar ämnesomsättningen.

Ge hästen rikligt med rätt foder
Hästens mage behöver ständig tillförsel av foder för att må bra. Det beror på att magsyra hela tiden produceras i magen, oavsett om hästen äter eller inte. Om hästen får för lite foder kan den inte bara utveckla bristsjukdomar för att den inte får i sig tillräcklig näring. Den kan få magsår också.

Beräkna foderstaten
När en foderstat beräknas för en fånghäst måste en analys av höet göras. De goda kolhydraterna, i form av fibermassa, ska finnas med i riklig mängd, medan stärkelse ska undvikas. Även hö kan innehålla rikliga mängder med stärkelse, så det gäller att undersöka analysen noggrant. Men det finns ett smart sätt att få ner stärkelsen i höet, oavsett kvalisort från början! Det är att lägga höet i vatten i minst en timme innan givan. Forskning har visat att det verkligen fungerar. Genom att verkligen bada höet i vatten kan över hälften av den lättlösliga stärkelsen falla ur och bokstavligen rinna bort med vattnet. Det kan betyda skillnaden mellan en frisk och en sjuk häst.

Bete
Betet kan bli en problematisk bit för en fånghäst. Betestiden, speciellt under tillväxtperiod i maj och även i augusti, är också en tid då många hästar utvecklar fång. Det beror på att färskt gräs innehåller mer stärkelse än vad torrt hö gör.

Även orörda marker som får växa till sig kan bli fällor för hästar och ge fång. När gräset går i ax ansamlas mängder med stärkelse i axen. Dessa äts dessutom gärna först av hästen som då får i sig stora koncentrationer av stärkelsen. Samma fenomen händer när gräset blir fruset, vilket höjer stärkelsegraden i gräset.

Men att tro att det korta gräset alltid är bäst är lika farligt. För när gräset är kortklippt och slits växer de stärkelserika växterna snabbast. Det är lika illa det. Det är därför bäst att, om hästen ska kunna gå på bete, hitta markern som inte är så energirika och där gräset inte innehåller så mycktet stärkelse.

Kräver sin man
Om fånget beror på fodret är det verkligen dags att reda ut vad som ges och när. Det kan vara mycket svårt och ibland kan expertishjälp behövs. Men om det lyckas, kan hästen bli helt frisk. Risken för fång kommer inte, om den varit foderrelaterad, att vara högre än innan första attacken.

Mer läsning:
(Fr att läsa The Horses hemsida måste du vara registrerad på sidan. Det kostar ingenting.)

Diehl, Nancy. Feeding Laminitic Broodmares. The Horse, June 2002, 111. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=3625.

Redden, R.F. Understanding Laminitis. Lexington: Eclipse Press, 1998.

Jurga, Fran. Intestinal Aspects of Laminitis. The Horse, August 2003, 22. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=4529.

Jurga, Fran. Pasture Paranoia: Laminitis Prevention. The Horse, February 1999, 95. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=278.

West, Christy. Cutting Down on Carbs (For Your Horse). http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?ID=4777.

Stewart-Spears, Genie. When Horses Need Less Carbs. The Horse, April 2004, 127. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=5113.

av

Hästen ser bra i mörker

När mörkret faller får våra stavar i ögat svårt att fånga upp tillräckligt med ljus för att vi ska se klart. Det gör det svårt för oss att lokalisera oss i mörkret. Därför tycker inte heller alla om mörkret. Då tänder vi gärna ett ljus.

Vår begränsade syn under natten beror på att vår näthinna är fylld med fler tappar än stavar. Där tapparna ser färger, gör stavarna det möjligt att se med begränsat med ljus. Hos hästen är det precis tvärtom. För våra ädla flyktdjur är det viktigare ATT se vart man går, än att se vilken färg något har.

Forskning har visat att hästens nattseende är mycket väl utvecklat. Studier på mustanger i USA har visat att dessa vilda djur gladeligen galopperar i den mest otillgängliga terräng under natten, även då månen inte skiner utan endast stjärnorna finns till hjälp. De kan även se stora och medelstora objekt utan problem, även om ljuset är riktigt dåligt.

Vad skönt för alla oss som funderar på om hästen kommer att snubbla i mörkret. Det kommer den inte – i alla fall inte om den har normal syn. För den ser utmärkt även i mörkret.

Reference: Hanggi, EB, Ingersoll, JF, (2009). Stimulus discrimination by horses under scotopic conditions. Behavioural Processes, 82(1), 45-50. DOI: 10.1016/j.beproc.2009.04.009

av

Hästens syn – färger

Vår syn bygger i grunden på att ljus fångas upp i ögat. Strålarna fångas upp av tappar och stavar, synceller som sitter i ögats näthinna. Tapparna är ansvariga för att tolka vilken färg ett objekt som vi tittar på har. Hos människor finns det tre typer av tappar – de tolkar rött, grönt och blått och deras gemensamma tolkning ger regnbågens alla färger, och jordens alla nyanser som vi är vana vid att se dem.

Hästens syn är på många sätt olika människans. Ett av de områden som skiljer sig är färgseendet. Till skillnad från människans tre tapp-typer har hästarna endast två typer av stavar. Det skapar helt andra färger än med tre typer av stavar. Det gör också att vissa färger, som vi anser framträdande, inte alls anses som något särskilt för en häst. Ett sådant exempel kan vara rött, även om forskarna än så länge är något osäkra på det.

Carroll, J.; Murphy, C.J.; Neitz, M.; VerHoeve, J.N.; and Neitz, J. (2001) Photopigment basis for dichromatic color vision in the horse. Journal of Vision, 1(2), 80-87, 2001.

 

omslaget2

av

Fransk toppryttare Colonel Carde om Rollkur

Den 7 februari 2010 publicerades detta öppna brev, som skickats av ryttaren Coloner Carde till Heuschmann, som kommer delta på rollkursmötet den 9 februari arrangerat av FEI.

Dear Gerd,

You have been invited to take part in the FEI roundtable discussion scheduled for February, 9th.

At the heart of the debate will be the hyperflexion of the horse’s neck. I want to personally let you know that like many trainers, judges and thousands of riders, all my thoughts will be with you on that day.

Rollkur must be strongly discouraged in riding/training and banned from competition:

– Because it has no place in a philosophy of training designed to develop horses into happy athletes.
– Because it is contrary to the classical Dressage principles applied in all the Schools.*
– Because it is dangerous to the horse’s health when badly executed – which is the overwhelming majority of cases.

In Dressage competition, it must be forbidden for the entire duration of the competitions. In order to implement this rule, at the very least, the warm-up should be monitored by a judge and at the very best, it should be scored and that score should be included in the competitors’ final ranking.

Good luck, we are counting on you.

Colonel Christian Carde
Ancien écuyer en chef de l’Ecole Nationale d’Equitation et du Cadre Noir de Saumur
(Former Head Rider of the French National School of Riding and of the Cadre Noir in Saumur.)

Mer information om arrangemanget inför mötet, samt den korrespondens som sker/skett i ämnet går att läsa på Facebookgruppen Horses FOR life.

av

Balkenhol tar upp kampen inför rundabordssamtal

I ett tidigare inlägg har ni kunnat läsa om Balkenhols inställning i frågan om rollkuren. Nu har denna hästkarl, tillsammans med en mängd andra eminenta personer inom dressyren, personer som vigt sitt liv för hästsporten, skrivit ett brev till FEI angående en konferens om dressyrmetoder som ska hållas i ämnet den 9 februari 2010.

Brevet innehåller mer eller mindre en vädjan om att upprätthålla djurskyddet inom sporten och inte tillåta rollkur som träningsmetod. De anser att den metodik som är erkänd och accepterad idag bygger på århundaden av erfarenhet och att de ”erbjuder en stabil och säker grund även för dagens ridning”.

Vidare står det i brevet (citat från Tidningen Ridsport):
Inga ändringar som innebär att hästens fysiska och psykiska välbefinnande försämras får göras. Att acceptera ridning i hyperflexion som tillåten metod i utbildningen är att legitimera aggressiv ridning. Vi protesterar mot detta på starkast möjliga sätt!

Som hästmänniskor förväntar vi oss att FEI behåller det nuvarande regelverket oförändrat eftersom det vilar på klassiska grunder att rida till gagn för hästarna och ett fortsatt gott anseende för internationell ridsport”.

Bland de som skrivit under brevet märks Ingrid Klimke, George Morris, Heinrich Romeike, Hubertus Schmidt, Michel Robert, Debbie McDonald och många fler. Totalt har 26 personer undertecknat brevet.
Källa: Tidningen Ridsport och Eurodressage.

av

Hästar medicinerade vid besiktning

En ny undersökning från SLU visar att det inte är helt ovanligt att hästar är medicinerade med inflammationshämmande och/eller smärtstillande medel, så kallade NSAID:s vid försäljningsbesiktningar.

Undersökningen
I studien valdes 34 hästar som skulle besiktigas ut på några av landets kliniker genom slumpmässigt urva. Ägaren/representanten fick ge ett aktivt samtycke och kunde tacka nej till studien. Trots det visade sig en häst vara garanterat påverkad av smärtstillande medel.

Resultatet
Det är ett skrämmande resultat att en häst visade sig vara medicinerad för att dölja en hälta vid en sådan här undersökning. Hur många finns det då inte ”där ute” som genomgår en besiktning med mediciner i kroppen? Urvalet i studien var beroende på ägarens fria vilja.

Lika skrämmande är det att vi ska behöva ta blodprover för doping inför veterinärbesiktning av en häst vi vill köpa. Motivet för handlingen är uppenbar. Det handlar om pengar – ibland stora pengar.

Hela studien går att läsa på: http://stud.epsilon.slu.se/731/1/andersson_e_100111.pdf

av

Hästar har tjänat mänskligheten i 5 500 år

I Kazakstan har man hittat fynd som visar på att hästar använts av människor i 5 500 år. Det blir många år i människans tjänst det. Den kunskap som BORDE ha utvecklats med tiden verkar ibland ha gått väldigt ryckigt. Mycket har tappats, fått snappats upp igen, för att sedan åter gått bort.

Men vi kan tacka hästarna för det liv vi lever idag. Utan dem hade inte stora nationer skapats då stäckorna varit alltför långa för mänskliga fötter. Vi hade heller inte kunnat utveckla plogen och kunnat dra och släpa och åstadkommit så mycket som vi kunnat. Hästen har varit en förutsättning för samhällets utveckling.

Idag ses hästen ofta som My LIttle Pony. Det är något litet sött djur som ska månas om och vårdas som en docka. Att den ska månas om håller jag verkligen med. Men på ett respektfullt sätt. Kan vi säga ett ”vuxet” sätt? För en häst är ett fantastiskt djur och med fantastiska förmågor som vi inte har. Se det fattade man i Kazakstan – för femtusen femhundra år sedan….

av

Kortinfo om forskningsrön om rollkurens bieffekter

Forskning om fysiska bieffekter av hyperflexion:
Denoix (2006)
Hyperflexion places stress
on the intervertebral discs, in the nuchal area and at the withers that may cause pain in
horses with pre-existing conditions. Despite the temporary airway convolution and visual
impairment, horses may habituate to intense exercise with prolonged hyperflexion.

Heuschmann (2006)
Hyperflexion contains an aggressive component that
could have a negative effect on a horse’s movement compared to the acceptable and wellproven low-deep-and-round (LDR).

Rodin (2008)
this method puts tension on the dorsal neck muscles
and the vertebral column. If hyperflexion is practiced such that the horse’s nose is directed to
the sternum, the horse shows a broken neckline, a strongly (though incorrectly) raised back and a straight croup (Heuschmann, 2006)3. The trailing of the hind legs can be explained by
the fact that the dorsal fascia connect with the large muscle groups of the hind limbs.

Psykologiska effekter av hyperflexion:
Von Borstel (2007)
Hästens etologiska behov hämmas samt hästens välbefinnande kränks. (fritt översatt).

McGreevy &
McLean, 2007
If the horse has been forced to show this flexion by rein tension or resistance from the rider’s
hands when it attempts to extend its neck, it can do nothing more to relieve itself of the
pressure in its mouth. This leads to deficits in training (i.e., the quality of the slow/stop/stepback
response declines), subsequent conflict behaviours that result from the confusion and
possibly learned helplessness where the animal superficially tolerates pain.

Von Borstel et al. (2009)
En undersökning där hästar ovana vid rollkur själva fick välja mellan hyperflexion och normal ridning gav intressanta resultat.
– de flesta hästar valde att undvika den väg som gav rollkur
– När de utsattes för rollkur skedde följande:
a) ryttarna drev hårdare för att få fram hästen, vilket antyder att hästarna bjöd sämre. Tolkningen av detta är att hästarna dels hade svårare att röra sig på grund av hållningen, dels hade motstånd mot att gå framåt då de inte såg något. Det kan också ha varit att den hårda handen som satte dem i rollkursposition gav signal om stopp för hästen.
b) svansarna viftade oftare och mer frenetiskt
c) fler hästar öppnade munnen under ridningen
Resultatet antyder, enligt Von Borstel et al. att hästar som är ovana vid rollkur ser metoden som obehaglig och också gör dem ängsligare och därmed farligare att rida.

Annan forskning som visar på bieffekter:
· airway convolution; additional to that described in all bitted horses by Cook (2000)
· visual impairment :hyperflexion severely restricts the horse’s vision in the direction of travel (McGreevy, 2004)],
· learned helplessness (Hall et al. 2008) by possibly making the horses completely dependent on their riders for directing them
· confusion caused by violations of the basic principles of leaning theory (McLean et
al., 2006).

Mer info?
Kika gärna in på nedanstående sida:

av

FEI:s uttalanden om rollkur/hyperflexion

”There are no known clinical side effects specifically arising from the use of hyperflexion. However, there are serious concerns for a horse’s well-being if the technique is not practiced correctly. The FEI condemns hyperflexion in any equestrian sport as an example of mental abuse. The FEI states that it does not support the practice.”

(Veterinärkommittén 10 april 2008)

FEI:s definition av hyperflexion, eller rollkur:
”Hyperflexion of the neck is a technique of
working/training to provide a degree of longitudinal flexion of the mid-region of the neck that
cannot be self-maintained by the horse for a prolonged time without welfare implications.”