Fransk toppryttare Colonel Carde om Rollkur

Den 7 februari 2010 publicerades detta öppna brev, som skickats av ryttaren Coloner Carde till Heuschmann, som kommer delta på rollkursmötet den 9 februari arrangerat av FEI.

Dear Gerd,

You have been invited to take part in the FEI roundtable discussion scheduled for February, 9th.

At the heart of the debate will be the hyperflexion of the horse’s neck. I want to personally let you know that like many trainers, judges and thousands of riders, all my thoughts will be with you on that day.

Rollkur must be strongly discouraged in riding/training and banned from competition:

– Because it has no place in a philosophy of training designed to develop horses into happy athletes.
– Because it is contrary to the classical Dressage principles applied in all the Schools.*
– Because it is dangerous to the horse’s health when badly executed – which is the overwhelming majority of cases.

In Dressage competition, it must be forbidden for the entire duration of the competitions. In order to implement this rule, at the very least, the warm-up should be monitored by a judge and at the very best, it should be scored and that score should be included in the competitors’ final ranking.

Good luck, we are counting on you.

Colonel Christian Carde
Ancien écuyer en chef de l’Ecole Nationale d’Equitation et du Cadre Noir de Saumur
(Former Head Rider of the French National School of Riding and of the Cadre Noir in Saumur.)

Mer information om arrangemanget inför mötet, samt den korrespondens som sker/skett i ämnet går att läsa på Facebookgruppen Horses FOR life.

Balkenhol tar upp kampen inför rundabordssamtal

I ett tidigare inlägg har ni kunnat läsa om Balkenhols inställning i frågan om rollkuren. Nu har denna hästkarl, tillsammans med en mängd andra eminenta personer inom dressyren, personer som vigt sitt liv för hästsporten, skrivit ett brev till FEI angående en konferens om dressyrmetoder som ska hållas i ämnet den 9 februari 2010.

Brevet innehåller mer eller mindre en vädjan om att upprätthålla djurskyddet inom sporten och inte tillåta rollkur som träningsmetod. De anser att den metodik som är erkänd och accepterad idag bygger på århundaden av erfarenhet och att de ”erbjuder en stabil och säker grund även för dagens ridning”.

Vidare står det i brevet (citat från Tidningen Ridsport):
Inga ändringar som innebär att hästens fysiska och psykiska välbefinnande försämras får göras. Att acceptera ridning i hyperflexion som tillåten metod i utbildningen är att legitimera aggressiv ridning. Vi protesterar mot detta på starkast möjliga sätt!

Som hästmänniskor förväntar vi oss att FEI behåller det nuvarande regelverket oförändrat eftersom det vilar på klassiska grunder att rida till gagn för hästarna och ett fortsatt gott anseende för internationell ridsport”.

Bland de som skrivit under brevet märks Ingrid Klimke, George Morris, Heinrich Romeike, Hubertus Schmidt, Michel Robert, Debbie McDonald och många fler. Totalt har 26 personer undertecknat brevet.
Källa: Tidningen Ridsport och Eurodressage.

FEI:s uttalanden om rollkur/hyperflexion

”There are no known clinical side effects specifically arising from the use of hyperflexion. However, there are serious concerns for a horse’s well-being if the technique is not practiced correctly. The FEI condemns hyperflexion in any equestrian sport as an example of mental abuse. The FEI states that it does not support the practice.”

(Veterinärkommittén 10 april 2008)

FEI:s definition av hyperflexion, eller rollkur:
”Hyperflexion of the neck is a technique of
working/training to provide a degree of longitudinal flexion of the mid-region of the neck that
cannot be self-maintained by the horse for a prolonged time without welfare implications.”

Balkenhol och rollkuren

Klaus Balkenhol står, i mitt tycke, i en klass för sig när det gäller dressyr. Karln är ett fenomen. På mer än ett sätt. Hans yrke är i grunden ridande polis, och som sådan blev han en framgångsrik ryttare. Med hans arbetande polishästar (!) skapade han sensation när han tog sig in i det tyska landslaget i dressyr, där konkurrensen är hårdast i världen inom sporten. Inte nog med det. Klaus Balkenhol kammade hem ett antal OS- och VM-medaljer också, fortfarande ridandes på en polishäst som tog dagliga turer i staden. Under ett antal år stod han som landslagstränare för USA:s dressyrteam. Då kallades laget för ”det amerikanska dressyrundret” då de snabbt avancerade från B-ligan till absoluta toppklass – under Balkenhols ridning.

För mig har det aldrig funnits ett mer harmoniskt och perfekt team. Här har ni dem, från OS i Barlcelona, år 1992 – den magiske och trogne Goldstern, och Balkenhol. Goldstern är en häst med medioker förmåga, men dansar som en gud….

På Globen
Klaus Balkenhol har förärat oss med besök, inte minst som ryttare. För ett tiotal år sedan valde Flyinge och ett antal hingstägare att visa sina hästar som då var fem, på Globen. Det var ett marknadsföringstrick. Och det gick hem. I alla fall för en ryttare, och en häst.

Klaus Balkenhol red Sack, godkänd hingst och en häst som idag har tävlat Grand Prix. Där de flesta femåringar gick på tårna, pressades av sina ryttare och hade kandar i munnen, hade Saigon en ryttare som bara åkte med de första varven och som red med ett helt vanligt träns. De andra hade jätteproblem att hitta ro och arbete i en miljö så olik hemma, med allt vad Globen innebär. Sack var nog som alla andra hästar i början – lite stirrig och ovan. Men Klaus bara satt där. Och log! Och åkte häst. Det tog inte mer än ett par varv så lugnade hästen ner sig betydligt och tog rygg på sin ryttare (bildligt talat). Sedan började dansen… Det var en fröjd att se.

Efteråt sa Klaus Balkenhol, att det var en av de bästa hästar han någonsin ridit.

Gissa vilken stam jag går på när jag väljer hingst! Ridbarhet är en dygd. Men så är det känsligt också, och kräver sin coola ryttare.

Nåväl. Det var inte det vi skulle prata om. Vi skulle prata rollkur.

Rollkure och Balkenhol
Balkenhol har varit en av de främsta förespråkarna MOT rollkur.
Här talar han om fördelarna med klassisk ridning, där nacken är högsta punkten:

”Often the rider will notice more evasions (riding in front of the vertical and up) but these evasions present a rider with information. Perhaps the horse is unsteady because he is tired and needs a break. Perhaps the poll can’t be the highest point because of lack of engagement. Maybe there isn’t enough back-to-front connection over the topline.”

Här är deras beskrivning på hemsidan

Reiner Klimke om rollkur

En av dressyrens tyngsta namn är Reiner Klimke. Han anses av många vara en av de främsta ryttarna genom tiderna. Huruvida det är sant eller inte är en diskussion för sig och en smaksak. Men, det är svårt att säga annat än att han har en meritlista bättre än de flesta – både som tränare, utbildare och som ryttare. Ett antal OS har förärats ett besök av den numera gamle gode Dr. Klimke. Att han är en fantastisk dressyrryttare är det svårt att argumentera emot.

Jag har haft äran att se Reiner Klimke tävla på Globen. Jag förundrades då, för många år sedan, över hur bra hästen gick. Men jag förundrades också över det faktum över att hans hand var så lätt, lätt, lätt att det syntes på långt håll. Tyglarna var helt utan tryck. Det hade jag aldrig fått poäng för på en tävling, oavsett om hästen gick i samma fina form. Det är så jag undrar varför.

Nåväl. Här är en video Reiner Klimke gjort om rollkuren. Han visar här skillnaden mellan en och samma häst i rörelse med en form i hyperflexion (inte överdriven…) och en häst som söker sig framåt-nedåt enligt den traditionella läran:

Jag lägger, för de som är intresserade, också in en video som visar Dr. Klimke själv under olympiaden år 1984. Ritten gav honom guldet. Notera gärna hästens form och ryttarens sits. Jämför sedan med dagens elit. Jag vet inte om utveckling alltid är bra – men det här är bra. Kolla!

Reiner stod som VM-segrare redan tio år innan detta klipp. Här är en bild. Notera formen även här. Sådant får vi inte se på ridbanorna idag…

Exempel på rollkur

Det absolut viktigaste är att veta vad det är vi diskuterar över huvud taget. Och bästa sättet att ta reda på det är att se på de som gör det.
Den första videon här nedan visar Anky van Gruswen. HOn har vunnit det mesta som går att vinna och fortsätter att göra så. Den visar även andra bilder på ryttare som efterliknar metoden.

Det andra exemplet jag väljer är den omtalade videon med Patrik Kittel, en svensk landslagsryttare, som värmer upp sin häst inför en tävlingsvecka. Den här videon renderade en varning av FEI.

Så nu vet vi hur det ser ut – men vad innebär det här – egentligen????
I nästa artikel kommer jag gå igenom några av de stora mästarna – och vad de säger om rollkur.

Ögona böj – inte halsböj…

Så har en svensk komet inom dressyrvärlden lyckats sätta fyr på en debatt som inte varit mer än ett svalt och småosande mutter bland hästintresserade på över 10 år. Här är den film på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=8hIXGiV4N4k producerat av det danska medieföretaget Epona, som skapat ett ramaskri bland hästälskare, faktiskt nästan världen över. Rollkur, eller hyperflexion som det formellt så trevligt heter, är en träningsform som upprör känslor.

 

FEI tar tag i saken

Debatten går hög på många forum och inte minst på Youtube (se ovan) och på tidningen Ridsports debattsida (www.ridsport.se/debatt). Tyvärr sker diskussionerna på en ytterst låg nivå, men de har ändå gett resultat. De upprörda kommentarerna tillsammans med de många mail sponsorerna fått har gett effekt. FEI lovar att ta tag i saken. Det får vi verkligen hoppas sker ordentligt. För som det är nu finns knappast några goda forskningsunderlag att förlita sina beslut på. Viss forskning har i och för sig skett vad gäller påverkan på skelett, muskulatur och senor vid den här typen av ridning.

Urdålig forskning

MEN, och det är ett stort men, det finns ingen forskning för vad som händer då en tränare sätter rollkuren i system och använder det regelbundet och vid längre perioder. Det finns inte heller någon som helst forskning som visar hur hästen upplever denna träningsform. Det som har visats är att de hästar som undersökts efter den här typen av träning inte uppvisar högre stressymptom – i alla fall inte om de varit vana vid metoden. Det säger däremot ingenting om hur hästen verkligen upplever situationen. Learned Helplessness är en faktor att räkna med och får inte underskattas vid någon typ av metod.

Stolta hästar

Det påstås att ett visst tvång måste ingå för att en häst ska kunna utvecklas inom ridsportsvärlden. Min fråga är som den alltid blir: varför då? Det finns alltid andra vägar att gå. Det går att få med sig hästar i viljan och tanken, precis som det går att få med alla sociala individer.

Metoder i sig är till att börja med farliga saker när det gäller levande individer. Det finns alltid en överhängande risk för att metoden går före individen, vad det än gäller. Alla individer passar inte i samma mall. Hästar är inget undantag. För mig och vad jag läst från mästare såsom Klaus Balkenhol, Reiner Klimke och Leslie Desmond finns det andra vägar att gå för att lyckas.

Jag lär återkomma med vidare forskning och inlägg i området. Det här är bara början…..