hästhållning

Kolik: operation – vad är oddsen?
av

Kolik: operation – vad är oddsen?

Kolik är ett tillstånd som med lite tur och skicklighet kan ordnas med hjälp av ambulerande veterinär. I vissa fall är dock orsaken sådan att operation blir nödvändig. Ingreppet handlar om en buköppning för att se vad det är som är fel.

När det handlar om kolik finns det oftast väldigt lite tid och en ägare som följer med sin häst mot kliniken är givetvis mycket stressad. Vem vet hur det kommer att gå? Sanningen är att det gör ingen. Man får ta besluten med den information som veterinären har fått fram, med den erfarenhet som finns på kliniken och med egen erfarenhet som utgångspunkt. Oftast beslutar en person som har en ung häst att satsa på operation. Men när det gäller en operation på en äldre häst kan det bli knepigare. Är det värt det och kommer hästen då att bli bra?

Studie i USA
Surgi-Care Center for Horses i Florida i USA har undersökt hur bra operationerna på kolikfallen går. Resultaten från studien visar att operationen i sig kan bli klurig för en gammal pålle. Endast hälften som är över tjugo år klarar operationen över huvud taget. De unga har då en bättre chans, med nästan tre fjärdedelar som överlever.

Efter ingreppet finns också hinder på vägen. Men här finns ingen jätteskillnad mellan de yngre och de äldre som klarat själva operationen. Överlevnadschansen är då en bra bit över 80%. Även om undersökningen visar att äldre hästar överlever i något mindre grad än de unga hästarna, föreligger inte sådan skillnad att det går att etablera ett samband.

Samma i Sverige?
Vi i Sverige har något andra typer av hästar och en annan djursjukvård än i Florida. Det finns givetvis mängder med likheter, men vilka skillnader i praktik och medicin som faktiskt är avgörande vet vi inte. Därför går det inte att direkt säga att dessa siffror är giltiga i vårt land. Däremot ger det en indikation på att äldre hästar faktiskt är ganska tuffa och klarar stora ingrepp.

Svårt beslut
Ingen vet vad som är rätt och fel när det gäller större operationer på äldre hästar. HÄr måste ägaren känna sin häst, veta hur bra den mår i grunden och också ta sin egen veterinär till råds. Tillsammans går det att komma fram till ett beslut som går att leva med. Det är det bästa man kan göra, för ingen vet vi hur framtiden ser ut.

För att läsa rapporten i sin helhet klickar du här

av

Hästens sinnen alltför outforskade

Hur hästen egentligen känner och upplever världen genom sina sinnen är fortfarande ett mysterium. Forskningen har lång väg att gå för att förstå dessa, som vi nu har börjat förstå, komplexa varelser.

Det vi vet
Vi vet att hästens syn är extremt välutvecklat för att se i mörker. Vi vet också att deras ögons placering gör att de oftast ser världen med enbart ett öga, där det område där de kan se med båda ögonen är klart begränsat. För att se bra behöver de röra på huvudet och fånga upp objektet i den så kallade binokulära zonen -där de ser med två ögon. Men de andra sinnena, de som troligen betyder än mer för hästen än ögonen, är långt ifrån klarlagda.

Hörseln

Av öronens storlek och den möjlighet som finns för hästen att rikta in öronen som parabolantenner förstår vi kanske att de hör mycket bättre än vi, och också kan pinpointa varifrån ett ljud kommer. De hör även mycket högre ljudfrekvenser och lägre ljudfrekvenser än vi människor.

Beröring
Vi vet också att hästens förmåga att känna beröring är mycket, mycket bra. De känner minsta fluga på fällen. Deras upplevelse av smärta är precis som andra däggdjurs, då nervreceptorsystemet utmed huden är likadan. Vissa områden är känsligare än andra.

Hästar är som de sociala djur de är känsliga för beröring. De föredrar smekande rörelser före klappande. Det är aldrig någonsin någon annan häst som klappar en annan – eller har ni sett det? Kel däremot och långa lugna smekningar uppfattas som mysigt och höjer välbefinnandet.

Lukten och smaken
Luktsinnet är troligen är den så känslig att den mer påminner om hundens än om människans. Tack vare den långa noshålan, som sträcker sig hela vägen genom huvudet, kan mängder med små, små partiklar fångas upp. Lukten kan lokalisera vatten, välja mat och fånga upp fienders lukt på långt håll. Ston känner igen sina föl på lukten bland annat. Smaken är också mycket väl utvecklad. De föredrar gärna sött och salt.

Vad betyder det?
Hästens otroligt känsliga sinnen fångar upp minsta förändring, minsta ljud och minsta lukt. De uppfattar rörelser otroligt bra. Minsta lilla muskelrörelser uppfattas av hästen. För vår del betyder det att även de små, små skillnaderna i vårt uttryck, i vårt sätt att vara och i vår lukt påverkar hästens syn på oss. Det är kanske dags att fundera på varför vi skriker åt hästar ibland när de hör minsta viskning, varför vi klappar till dem när de känner minsta beröring, och varför vi inte fokuserar mer på hur vi egentligen beter oss när vi är med hästen. För de missar ingenting, och de har ett hästminne värt namnet.

Vad vet vi om hur det är att vara häst???
Vi ”vet” gärna när hästar är dumma, när de larvar sig och när de är si och så. Vi vet också vad som borde vara. Men allt som oftast är detta borde vara utifrån vår egen synvinkel, såsom vi uppfattar världen. Och det är inte alls så som hästen uppfattar livet. Det mantra jag gärna återkommer till när det gäller hästen –
”hästen vet bäst hur det är att vara häst” verkar verkligen gälla, enligt beteendeveterna inom häst…. och hur vet vi då vad som är ”rätt” och ”fel”? Något att fundera på nästa gång du besöker din häst kanske….

Källor:
Elsevier B.V. – forskare i hästars beteende.
Bok: Ultimate Horse Care – Francis Burton
Se gärna denna länk för mer information.

av

Cushings hos häst (PPID)

ppid.jpg

PPID, eller som det förr benämndes – Cushings syndrom,  är ett hormonstörning som kan dyka upp hos människor, hundar och hästar. Det är främst äldre individer som drabbas. Hos hästar är det vanligast att problemet dyker upp vid 17 års ålder eller senare.

PPID hos häst
Cushings handlar om en ämnesomsättningsstörning och är därför en sjukdom att verkligen ta på allvar. Det kan däremot vara svårt att se att hästen har PPID  inte minst på grund av att syndromet utvecklas långsamt och att det kan vara svårt att avgöra om andra orsaker ligger bakom. Det är inte helt ovanligt att PPID förväxlas med EMS till exempel, en annan ämnesomsättningsstörning. Här kan du läsa om skillnaden.

Vanliga symptom vid Cushings:
– fång
– hästen fäller ingen päls efter vintern
– hästens fäll är långhårig men matt och gärna lockig
– hästen drabbas viktnedgång trots full aptit och bra foder
– Fettansamlingar på halsen och ovanför ögonen (i groparna)
– hästens vikt förändras. Den kan antingen förlora i vikt (muskler) alternativt bli fet.
– ökad törst och aptit
– ökad urinering och hästen svettas lättare
– hömage
– dålig ryggmuskulatur
– sämre immunsystem – vilket ger upphov till fler infektioner än hos en frisk häst

Orsak
Orsaken till PPID är att hypofysen av är ur balans. Det påverkar mängden kortisol i blodet. Kortisoltillskottet blir överdrivet och halterna därför onormalt höga. Orsaken till det är i sin tur att produktionen av dopamin är stört och inte längre fungerar som det ska.

Undersökningar visar att det är vanligt att Cushings orsakas av en tumör. Tumören sitter då oftast i själva hypofysen men kan även sitta i binjuren. Även yttre slag och genetiska faktorer kan ge upphov till syndromet. Eftersom orsakerna liksom symtomen kan variera i det oändliga, har tillståndet begreppet syndrom, och inte sjukdom.

Cushings’s kan leda till insulinresistens. Det ställer än högre krav på behandling av hästen.

Ställa diagnos
För att ställa diagnos på Cushings krävs ett test av hästen. Då injiceras kortison. Därefter undersöks om kroppens egen produktion av kusinen kortisol automatiskt sänks av tillskotten. Hos en frisk häst gör den det, men hos en häst med Cushings fortsätter hypofysen signalera för produktion av kortisol. Det går även att undersöka hästen via urinprov.

Livslång medicinering
En obehandlad Cushing’s leder till förtida död. Men tack vare modern forskning är Cushing’s inte längre livshotande, även om hästar med Cushing’s inte alltid blir fullt så gamla som sina friska kamrater. Det går att medicinera så att ämnesomsättningen blir bättre, precis som man gör vid diabetes. Men det går inte att bota sjukdomen. Sjukdomen är degenerativ, och blir alltså sämre med åren vilket leder till att medicinen ofta måste ställas om.
Den bästa medicinen lär bygga på en serotoninblockerare som ges dagligen resten av livet. En annan vanlig medicin är en dopaminmedicin som faktiskt tagits fram till Parkinsonsjuka. Medicinen säljs under namnet Pergolid. Denna medicin ges en gång om dagen.

Numera är det inte särskilt dyrt att medicinera med Pergolid. Det kostar ett antal hundralappar i månaden, men med tanke på hur dyrt det ändå är att ha häst, är det här en kostnad var och en som har en egen häst borde kunna betala för att hålla sin häst vid god vigör. Det finns biverkningar, men de brukar sällan vara svåra. Däremot är det tyvärr inte alla hästar som svarar bra på behandlingen, även om de flesta gör det.

Foder till en häst med PPID
Det är också extremt viktigt att hästen får en god foderstat som hjälper till att hålla sockerbalans och ämnesomsättning i balans. Det minskar symtomen och risken för fång. Fången kan annars bli slutet för hästen. Fodret får gärna vara E- och C-vitaminrikt och vara en GI-låg kost utan socker. Hö är den sanna grunden och gärna i många portioner om dagen för att hålla blodnivåerna så jämna som möjligt.

Det sägs att munkpeppar kan visa på goda effekter. Munkpeppar är en ört som växer runt medelhavet och som påverkar hormonbalansen i kroppen. Det används vanligtvis som ”lugnande” för ston som får stora humörsvängningar och hingstar. Det är dock omtvistat om det ger en effekt på Cushing’s. Forskning pågår dock i ämnet och vissa menar att munkpeppar tvärtom kan förvärra symtomen.

Vård av häst med PPID
En häst som har Cushing’s behöver vårdas extra noga. Tänderna och hovarna behöver kollas med jämna mellanrum så att hästen har en sund mun och inte utvecklar fång. Det är också viktgt att klippa hästen om den får problem med pälsen. Den naturliga pälssättningen är gärna ur spel och med en tjock päls under sommaren är det svårt för hästen att få i sig tillräckligt med vätska. En av symtomen är just att den också dricker mycket och svettas mer, och med en lång päls blir vätskehalten omöjlig att hålla med en varm och tjock päls.

Med tiden kan också hästens nedsatta immunsystem påverka allmänhälsan. Svåra inflammationer från små löjliga sår, svamp och andra hälsoproblem är ofta ett biresultat av den dåliga ämnesomsättningen. Det gäller därför att vårda en sådan häst lite extra noga i alla avseenden.

Personliga erfarenheter

Jag har personligen upplevt PPID på två hästar. En var helt uppenbar, med en häst som fick långa hår och återkommande hovbölder. Hon föll ur i musklerna, men blev istället bukig. På denna häst orsakade sjukdomen indirekt hennes död, då hon inte kunde behandlas med kortison vid en skada, något som gjorde att alternativen till behandling blev alltför få. Vi fick låta henne gå, men hon kunde leva med PPID i fem år med den hälsan då den aldrig utvecklades fullt u. Just detta kunde vi hålla i schack. Den andra hästen hade troligen PPID. Här hjälpte ingen behandling. Vad vi än gjorde höll fången i sig och vi fick skicka även henne till änglarna. Det är alltid individuellt hur sjukdomen utvecklas sig och hur svår den är att bemästra och mildra symtomen på. Så mitt varmaste råd till alla som misstänker att en häst kan ha PPID – ring veterinären och be om att hen tar tester på hästen!

Mer information går bland annat att få på:
http://www.laminitis.org/cushings.html
http://www.thehorse.com (sök på cushing’s – det finns ett antal artiklar här).

 

omslaget2

av

Fång hos häst – en komplex historia som kräver sitt foder

Förr var fång något som främst kopplades till små feta ponnyer. Även idag får feta små ponnyer lättare fång än andra hästar, men sjukdomen blir allt vanligare inom samtliga raser.

Anledningen till varför en häst får fång varierar. Även smala och tunna hästar kan under vissa förhållanden utveckla fång. Det kan handla om hastiga foderförändringar, eller för stor kraftfodergiva, en giva som innehåller för mycket stärkelse för att hästen ska klara av det. Det kan också handla om andra sjukdomar som i sin tur orsakar fång. För även om fång främst syns i hästens framhovar, och oftast måste åtgärdas där först, är fång i första hand ett problem med ämnesomsättningen.

Insulinresistens
Flera forskare i USA har sett att fång ofta kopplas samman med insulinresistens. Det går då också att sänka det glykemiska indexet i fodret och därmed få en sundare häst. Genom att ge hästen en GI-låg diet och i många givor får hästen en jämnare blodsockerhalt.

Andra orsaker
Många forskare har även funnit att hästar som har fång också ofta befinner sig i ett förstadium av Cushings Syndrom. Cushings är en sjukdom som främst kopplas ihop med ålderdom, men kan redan tidigt göra sig påmind i hästkroppen. Cushings medför ett problem med doseringen av det livsviktiga kortisolet i kroppen och rubbar ämnesomsättningen.

Ge hästen rikligt med rätt foder
Hästens mage behöver ständig tillförsel av foder för att må bra. Det beror på att magsyra hela tiden produceras i magen, oavsett om hästen äter eller inte. Om hästen får för lite foder kan den inte bara utveckla bristsjukdomar för att den inte får i sig tillräcklig näring. Den kan få magsår också.

Beräkna foderstaten
När en foderstat beräknas för en fånghäst måste en analys av höet göras. De goda kolhydraterna, i form av fibermassa, ska finnas med i riklig mängd, medan stärkelse ska undvikas. Även hö kan innehålla rikliga mängder med stärkelse, så det gäller att undersöka analysen noggrant. Men det finns ett smart sätt att få ner stärkelsen i höet, oavsett kvalisort från början! Det är att lägga höet i vatten i minst en timme innan givan. Forskning har visat att det verkligen fungerar. Genom att verkligen bada höet i vatten kan över hälften av den lättlösliga stärkelsen falla ur och bokstavligen rinna bort med vattnet. Det kan betyda skillnaden mellan en frisk och en sjuk häst.

Bete
Betet kan bli en problematisk bit för en fånghäst. Betestiden, speciellt under tillväxtperiod i maj och även i augusti, är också en tid då många hästar utvecklar fång. Det beror på att färskt gräs innehåller mer stärkelse än vad torrt hö gör.

Även orörda marker som får växa till sig kan bli fällor för hästar och ge fång. När gräset går i ax ansamlas mängder med stärkelse i axen. Dessa äts dessutom gärna först av hästen som då får i sig stora koncentrationer av stärkelsen. Samma fenomen händer när gräset blir fruset, vilket höjer stärkelsegraden i gräset.

Men att tro att det korta gräset alltid är bäst är lika farligt. För när gräset är kortklippt och slits växer de stärkelserika växterna snabbast. Det är lika illa det. Det är därför bäst att, om hästen ska kunna gå på bete, hitta markern som inte är så energirika och där gräset inte innehåller så mycktet stärkelse.

Kräver sin man
Om fånget beror på fodret är det verkligen dags att reda ut vad som ges och när. Det kan vara mycket svårt och ibland kan expertishjälp behövs. Men om det lyckas, kan hästen bli helt frisk. Risken för fång kommer inte, om den varit foderrelaterad, att vara högre än innan första attacken.

Mer läsning:
(Fr att läsa The Horses hemsida måste du vara registrerad på sidan. Det kostar ingenting.)

Diehl, Nancy. Feeding Laminitic Broodmares. The Horse, June 2002, 111. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=3625.

Redden, R.F. Understanding Laminitis. Lexington: Eclipse Press, 1998.

Jurga, Fran. Intestinal Aspects of Laminitis. The Horse, August 2003, 22. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=4529.

Jurga, Fran. Pasture Paranoia: Laminitis Prevention. The Horse, February 1999, 95. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=278.

West, Christy. Cutting Down on Carbs (For Your Horse). http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?ID=4777.

Stewart-Spears, Genie. When Horses Need Less Carbs. The Horse, April 2004, 127. http://www.TheHorse.com/ViewArticle.aspx?id=5113.

av

Foderrutiner och stress ger magsår hos häst

Forskning inom området pågår
I början av 1900-talet upptäcktes flera hästar med magsår. De var de första fallen, och de upptäcktes av veterinärer i samband med obduktion. Sedan dessa har förekomsten av magsår uppmärksammats alltmer. Det har visat sig vanligt att hästar har magsår.

Samma magsår som hos människan
För en hästvän är det här alarmerande. Själv har jag inte haft magsår, men nära inpå, och jag vet hur illa man mår. Hästarnas upplevelse av ett magsår kan inte skilja sig särskilt mycket från vår egen, då magsår på häst utvecklas på samma sätt som hos oss människor. Inte heller anledningen till varför magsår uppkommer skiljer sig.

Varför magsår
Många studier har gjorts om hästens matsmältningssystem. I studierna har man kunnat visa att det finns vissa faktorer som påverkar hästens matsmältning och som ökar risken för magsår. Det gäller bland annat:
– stress
NÄr hästen inte får utlopp för sitt naturliga behov av att vistas med kompisar (deras sociala behov), av att röra sig fritt kan magsår utvecklas. Miljöer med hög ljudnivå, stressade människor och många olika miljöer påverkar också hästens stressnivå. Stressen i sig orsakar gärna magsår, precis som hos människor. Dessutom kan hästarnas matvanor ändras av stressen, vilket ytterligare späder på risken med magsår.
– träningens densitet
– transporter
– extrema väderleksförhållanden
– utfordringen
När hästen inte får mat, kommer magsystemet ändå att utsöndra magsaft. Det utsätter den tunna slemhinnan som skyddar magsäcken för stor påfrestning. Det finns även tydliga indikationer på att en stor mängd kraftfoder och lite grovfoder ger upphov till magsår.

– inflammationshämmande medicin
Föl är särskilt utsatta för de biverkningar butta och liknande medicin har på magen. De utvecklar lätt magsår. Stora hästar löper risk att få magsår om medicineringen är intensiv och långvarig. Som tur är brukar magsåret gå över när medicineringen slutar.

Hur märks det?
Det är ganska svårt att se om en häst har magsår eller inte. Symptomen är ganska diffusa. HÄr är några symptom som konstaterats:
– sämre prestationsförmåga
– nedsatt aptit
– hästen går ner i vikt
– hårremmen blir glanslös
– hästen kan få återkommande kolikfall
– hästen kan få diarré

Föl kan börja gnissla tänder och kan salivera kraftigt.

Ställa diagnos och behandla
För att ställa en diagnos krävs oftast gastroskopi där magsäcken undersöks. Om hästen har magsår är det första som bör ändras foderstaten. En riktig foderanalys krävs för att ställa en god foderstat i balans med hästens behov. Antalet fodringar höjs till ett så stort antal som möjligt.

Bete super mot magsår
Är det sommar rekommenderar veterinärer och forskare att hästen ska få gå på bete. Hästar på bete har nästan aldrig magsår. De äter när de behöver det. Om inget annat hjälper får hästen samma sorts medicin som människan mot magsår. Men medicinen har biverkningar, ofta i form av dålig aptit och magsmärtor.

Hur många hästar har magsår?
Det har gjorts en del studier för att ta reda på hur vanligt det är med magsår. En studie på Wången visar att 25 % av de undersökta hästarna hade magsår. Då undersöktes både varmblod och kallblod. Den studien visar på ett lägre procenttal än andra studier som gjort med sporthästar. En orsak kan vara att i WÅngen-undersökningen fanns även kallblod med. De visade sig inte ha magsår alls.

Vilka raser får magsår?
WÅngenundersökningen mfl. indikerar att varmblodiga hästar och halvblod bra mycket lättare utvecklar magsår. Vad det beror på går att diskutera, men troligen är de inte bara känsligare för att de är ”ädlare”, utan aveln har även sett till att hästar som är alertare blivit vanligare. Med alertare så blir också en häst mer känslig, och stressar lättare upp sig.

För mer information, läs även: