Hästens sinnen alltför outforskade

Hur hästen egentligen känner och upplever världen genom sina sinnen är fortfarande ett mysterium. Forskningen har lång väg att gå för att förstå dessa, som vi nu har börjat förstå, komplexa varelser.

Det vi vet
Vi vet att hästens syn är extremt välutvecklat för att se i mörker. Vi vet också att deras ögons placering gör att de oftast ser världen med enbart ett öga, där det område där de kan se med båda ögonen är klart begränsat. För att se bra behöver de röra på huvudet och fånga upp objektet i den så kallade binokulära zonen -där de ser med två ögon. Men de andra sinnena, de som troligen betyder än mer för hästen än ögonen, är långt ifrån klarlagda.

Hörseln

Av öronens storlek och den möjlighet som finns för hästen att rikta in öronen som parabolantenner förstår vi kanske att de hör mycket bättre än vi, och också kan pinpointa varifrån ett ljud kommer. De hör även mycket högre ljudfrekvenser och lägre ljudfrekvenser än vi människor.

Beröring
Vi vet också att hästens förmåga att känna beröring är mycket, mycket bra. De känner minsta fluga på fällen. Deras upplevelse av smärta är precis som andra däggdjurs, då nervreceptorsystemet utmed huden är likadan. Vissa områden är känsligare än andra.

Hästar är som de sociala djur de är känsliga för beröring. De föredrar smekande rörelser före klappande. Det är aldrig någonsin någon annan häst som klappar en annan – eller har ni sett det? Kel däremot och långa lugna smekningar uppfattas som mysigt och höjer välbefinnandet.

Lukten och smaken
Luktsinnet är troligen är den så känslig att den mer påminner om hundens än om människans. Tack vare den långa noshålan, som sträcker sig hela vägen genom huvudet, kan mängder med små, små partiklar fångas upp. Lukten kan lokalisera vatten, välja mat och fånga upp fienders lukt på långt håll. Ston känner igen sina föl på lukten bland annat. Smaken är också mycket väl utvecklad. De föredrar gärna sött och salt.

Vad betyder det?
Hästens otroligt känsliga sinnen fångar upp minsta förändring, minsta ljud och minsta lukt. De uppfattar rörelser otroligt bra. Minsta lilla muskelrörelser uppfattas av hästen. För vår del betyder det att även de små, små skillnaderna i vårt uttryck, i vårt sätt att vara och i vår lukt påverkar hästens syn på oss. Det är kanske dags att fundera på varför vi skriker åt hästar ibland när de hör minsta viskning, varför vi klappar till dem när de känner minsta beröring, och varför vi inte fokuserar mer på hur vi egentligen beter oss när vi är med hästen. För de missar ingenting, och de har ett hästminne värt namnet.

Vad vet vi om hur det är att vara häst???
Vi ”vet” gärna när hästar är dumma, när de larvar sig och när de är si och så. Vi vet också vad som borde vara. Men allt som oftast är detta borde vara utifrån vår egen synvinkel, såsom vi uppfattar världen. Och det är inte alls så som hästen uppfattar livet. Det mantra jag gärna återkommer till när det gäller hästen –
”hästen vet bäst hur det är att vara häst” verkar verkligen gälla, enligt beteendeveterna inom häst…. och hur vet vi då vad som är ”rätt” och ”fel”? Något att fundera på nästa gång du besöker din häst kanske….

Källor:
Elsevier B.V. – forskare i hästars beteende.
Bok: Ultimate Horse Care – Francis Burton
Se gärna denna länk för mer information.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s