erfarenheter i praktiken

av

Köpa ”rätt” häst gör hästlivet roligare

Det var fasligt vad tiden går fort på landet. Dagar fylls med träningar av alla de slag. Både egna hästar och externa ekipage efterfrågar tid och engagemang. För min det ger all denna tid som spenderas med hästarna erfarenheter som är svåra att skriva ner . Hur beskriver jag en känsla på en blogg? Hur beskriver jag skillnaden mellan en häst som säger att den inte kan, och en häst som lärt sig fel? Svårt, då det är små signaler som skickas ut. Jag utvecklar det där som kallas för djuröga – den kunskap som är tyst och som bygger på erfarenhet, praktik och som ingen bok i världen kan ersätta. Och den är lika svår att förmedla. Men jag ska göra ett försöka, i senare inlägg – genom att beskriva utvecklingen av några hästar som jag för närvarande jobbar med. Men idag tänkte jag istället ta upp en mycket svår fråga – hur i hela friden köper jag ”rätt” häst?

 

Många köper fel

Det är inte alltid det blir som man hoppas, när en ny häst köps in. Ibland visar det sig att hästen inte alls fungerar som det är tänkt och ibland ligger såväl skador som trauman bakom problemen. Det kan också handla om att hästen inte alls passar till vad ryttaren önskar, eller att ekipaget inte kommer överens på det personliga planet. Drömmen blir till krass verklighet och problemen hopar sig lätt. Det är allt annat än kul, särskilt för den som bara har en enda häst. Då blir hästlivet en mardröm, istället för den glädje som det skulle kunna vara. Och om du känner att det är så här, är du allt annat än ensam.

 

Välja inriktning

Vi människor har hopp och önskningar, drömmar och planer – inte minst när vi vill ha en häst. Det finns alltid en anledning till varför vi köper häst. En vill tävla i dressyr, en annan vill rida distans. En tredje kanske vill luffa i skogen eller hitta en bra kompis, som bara finns där och som gör livet lättare att leva. Hästar kan vara så mycket. Men alla hästar är inte allt. Det här brukar vara den lätta biten att välja – för de flesta av oss brukar ha bra koll på vad vi vill göra med vår häst, och är också ganska duktiga på att välja häst utifrån det. Inte alltid dock. Det finns de som försöker få en häst till vad den inte är. Det lyckas aldrig – det är tvärdömt. En körponny som är byggd och ämnad för att vara det, kommer inte att hoppa SM. Så är det bara. Och en häst som är en lunkikringare är mycket lyckligare som sådan än att pressas till piaffer. För det mesta. Undantag finns alltid – men varför chansa när det alltid finns en mängd hästar ämnade för precis det du önskar att välja mellan?

 

Personlighet

Än viktigare är det kanske med hästens (och vår egen!) personligheter. Den som vill välja rätt häst gör rätt i att reflektera över sin egen personlighet. Hästar har sin personlighet, vi har vår. Och alla kommer inte överens med alla. För att hitta rätt häst behöver vi känna oss själva – våra styrkor och svagheter. Vilken typ av häst passar oss? Är vi coola nog att ha den lilla älvan som fladdrar iväg för minsta lilla, eller behöver vi Trygga Hans för att få ut mesta möjliga av vårt hästliv? Den som har lätt för att stressa upp sig eller blir frustrerad när något går fel, kan skapa mycket oreda med en känslig häst. Men den väna gulliga, kan också ha svårt att entusiasmera och peppa en häst med lite mindre motor. Hästar utvecklar vår personlighet, och ibland är det bra att välja en häst som lär oss lite mer, och som tänjer våra gränser. Sådana hästar utvecklar oss, så länge vi lyckas. För utmaningen måste också ligga inom rimliga gränser – en känslig häst med ett trauma i historiken behöver en erfaren, känslig och inte minst tålmodig individ vid sin sida för att få chansen att utvecklas fullt ut och inte bli en besvikelse för den som inte mäktar med.

Tidigare hantering

Ytterligare en aspekt som påverkar hur hästen är, är hur den hanterats. Hästhantering är en konst och det finns en miljon olika filosofier, metoder och andra varianter. Vissa hästar blir dominerade, och ”lägger av”. De kan dölja en helt annan personlighet bakom den tama ytan. Andra hästar har varit hanterade av nervösa och rädda människor, och gör så gott de kan utifrån det. Ytterligare andra är missförstådda, hunsade och allt däremellan. Sådana hästar är svåra att köpa för den som vill ha en riktig partner. För de behöver lära sig att vi människor också kan vara vänner. De kan ändra sitt humör fort när de märker att hanteringen ändrats, och det kan leda till att du tror du köper en häst, men får en annan i ditt stall. Försök se igenom detta och se hästen som den är – i grunden. Det är också den typ av häst du har att jobba med när du köpt den – såvida du inte fortsätter samma metod som säljarna hade.

Gilla hästen!

Vi orkar så mycket mer om vi verkligen tycker om vår häst. Vi är beredda att arbeta hårdare och bättre för den vi tycker om. Det är hästen värd – så välj en häst du verkligen gillar. Hästvärlden är dessutom full av tyckare – tyvärr! Och den som inte vågar stå upp för sitt hästval och sin häst kommer gärna i försvarsposition och blir ledsen. Det tjänar vare sig häst eller människa på. Det är lätt att stå upp för den vi verkligen tycker om, och som vi valt medvetet utifrån vårt hjärta! Den hästen får ett bra hem hos dig! Att bli kär i en häst kan dock vara vanskligt. Då ser vi inte gärna de brister vi får leva med framöver, och som kanske får oss att ångra vårt beslut. Även en viss objektivitet behövs – för hästen ska vara hos oss länge. Ofta är det svårt att få en objektiv bild på en häst på egen hand. Även om du gillar hästen, så kan andra problem finnas. Ta hjälp av kunniga personer – varför inte fråga tränaren eller hovslagaren om råd. De kan se exteriören, utvecklingspotentialen och inte minst ge tips på om hästen passar dig som ryttare. Om de inte kan följa med på besöken, går det att filma hästen så att de åtminstone kan bilda sig en uppfattning om vad det är du är intresserad av att köpa – och komma med goda råd och tips. Det går att hitta en häst som du både tycker om och som är frisk och sund, och ämnad för det du vill göra. Ibland tar det lite tid, men med tanke på vad som krävs för att hålla en häst, är det väl värt att leta lite till.

 

Låt dig inte luras

Det vimlar av hästar på marknaden. Några är billiga, några är dyra. Nästan alla säljs som ”bra ridhästar”. Inga verkar har problem på plats, men väl hos de nya ägarna. Konstigt….. När problem dyker upp och kontakt tas med säljare visar det sig inte helt sällan att problemen funnits där tidigare, ändå. Det finns många som undanhåller både det ena och det andra vid en försäljning. Det blir nog också vanligare, då det blir allt svårare att sälja hästar. Marknaden är mättad. Och för att få ett pris på sin häst måste den framställas i bästa dager. Även om det inte är sant. Tricken för att få dig att köpa snabbt och utan kontroll är många. Alltför många köper grisen i säcken. Låt oss säga att det är naivt – hästhandlare är inte alltid så väna som vi tror – även om det finns många seriösa säljare också!

Se den hanteras

Ett bra sätt att undvika lurendrejeri är att besöka hästen flera gånger. Den säljare som inte vill det, kan du lämna därhän. Det finns många andra hästar att välja mellan. Låt ägaren hantera den, rida den om den är inriden, men rid och hantera också hästen själv – gärna flera gånger. Smarta köpare låter också ägaren transportera hästen till en plats för ridning – då vet man om hästen kan lastas eller inte…Bara en sådan sak kan orsaka trassel, i alla fall för den som vill iväg och träna och tävla. Fråga massor – det finns lagkrav på såväl undersökningsplikt som upplysningsplikt. Undersökningsplikten har du som köpare – att ta reda på alla fakta du kan inför köp. Upplysningsplikt är säljarens ansvar att berätta allt han eller hon vet – och om du frågar – så måste du få svar. Om inte – gå till nästa säljare.

Besiktning och avtal

Besiktning och avtal är en fråga för sig. Reda papper och bra veterinär ger grunden för ett bra köp – för det är tryggheten om det ändå går fel någonstans. Veterinärens undersökning ska säkerställa att hästen inte har några allvarliga fel och att den kan användas till det som det är tänkt. En sådan undersökning kan spara många sköna slantar – och minskar risken för bedrövelse. Välj helst egen veterinär, så är säkrare. Men tänk också på att vissa inte är främmande för att ge butta eller liknande till sina hästar inför besiktningen! Det kan vara svårt att tro, men det händer! (se artikellänk längst ner på sidan). Ta också reda på vilka premisser som gäller för köpet och vilka lagar som gäller – det är skillnad på att köpa från företag och från att köpa från privatperson. Företag som säljer lyder under konsumentköplagen, en lag som inte kan avtalas bort. Privatpersoner säljer under köplagens förutsättningar, med större frihet att avtala vad de själva vill. Avtalen ska vara tydliga och raka.

 

Anpassning

När hästen väl kommer hem till nya stället gäller det att vara noga med att ge den alla de förutsättningar som finns för att bli en bra och lycklig partner. Alla hästar behöver tid att anpassa sig till nya miljöer. De kan ändra beteende och påverkar mycket av foderomställningar, träningsupplägg, ridbaneunderlag, val av sadel, nya hästkompisar och inte minst av de som hanterar hästen. Det går fort att förstöra en häst rent fysiskt. Hästar är känsliga djur, och även små skillnader kan ge stora konsekvenser om de införs abrupt. Ta reda på vilken utrustning som använts på hästen, och vilket foder som givits. En bra sadel kanske kostar, men en trasig häst kostar än mer. Ta hjälp av en kunnig hovslagare, och sätt igång hästen som om den varit avställd – oavsett om den tävlades helgen innan köpet eller inte. Som jag redan nämnt, kan också en ändrad hantering påverka hästens uttryck och sätt att vara! Både till det bättre och till det sämre.

 

Vi påverkar hästen!

För hur vi än gör, är hästen själens spegel. Det vi som hästhanterare gör återverkar direkt på hästens beteende. Och inte bara det – är även HUR vi gör de saker vi gör påverkar markant. Att ta sig tid och känna in sig på en ny häst, lära känna den utan krav på prestation eller ”att leverera” lönar sig i längden. All hästhantering bygger på relationen mellan två individer. Om du vill ha en bra kompis att träna, tävla och ha skoj med – så lär känna vem det är du har att göra med! Hästar är fantastiska personligheter, med sina egenheter och lustigheter. Den som klurar ut vägen till hästens själ, den har också en vän i hästen, så länge den lever. Den som vill ha en maskin, ska inte ha en levande häst i alla fall…

 

Mer info:

Konsumentverket – om lagar och regler http://www.konsumentverket.se/

Dopad vid besiktningen? http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/forskningskollen-dopad-vid-besiktningen.htm

 

 

Fler tips om att köpa häst

AGRIA http://www.agria.se/hast/artikel/kopa-hast–hur-gar-det-till-

HIPPSON http://www.hippson.se/artikelarkivet/hasthantering/tinne-och-lussan-tipsar-hastkopare.htm

 

av

En liten gigant ur tiden

 

 

När döden sänker sina vingar, är det mer än en han eller hon tar med sig. Från att ha varit så lyckligt lottad i livet, och fått äran att se mina nära och kära åldras i all välmåga, var det nu dags för än en himlafärd. Det var som om himlen öppnade sina portar med sin välkomnande famn.  Och ingenting kommer att bli som förr.

Med sig sveptes nu också min fantastiska Musse Schnauzer. Efter femton år på jorden, och efter att ha lurat döden en sisådär fjorton gånger, tackade min bäste kompis för sig. I min värld var det en epok som gick i graven. Denna lilla hund, med så stort hjärta och sådan enorm integritet kom att stå mig otroligt nära. I vått och torrt hängde vi ihop, och upptågen vi varit med om tillsammans är så många att jag nog glömt fler än hälften. Det var mest skratt och glädje, och ömhet. Med svart bälte i kel, en kommunikationsförmåga som fick honom att bli kung här hemma, och med en charm som få kunde motstå har Musse satt outplånliga spår i min själ.

Det som känns så bra är att jag inte ångrar något alls. Jag har bara tacksamhet kvar, och stolthet över att den lilla voffe jag fick ta hand om som ettåring kom till mig. Han tog mig på en resa som kom att förändra min syn på hundar (och hästar) och deras förmåga och deras syn på världen för evigt. Jag följde med på hans livsresa, lika mycket som han följde med på min. Vilket team vi var. Och här står jag ensam kvar, med de vackraste minnena på jorden.

Tack Musse-Mys, Lille Grå, Musse-Mes, Musse-Bus, Musse Schanus, Schnåjs och alla andra namn du hade. Du var en gigant på jorden och är alltid en gigant i mitt hjärta.

Din matte

 

 

 

av

Våga ställa krav på ridskolan!

 

 

Inom de flesta områden finns det bra och dåligt. Ridskolevärlden är inget undantag. Svårigheten är dock att det kan vara svårt för en oinitierad, som kommer och rider en enda gång i veckan, att veta hur verksamheten egentligen är funtad. Många förutsätter, och måste förutsätta, att vård, omsorg och träning av hästarna sker på ett korrekt och riktigt sätt. Tyvärr finns det många exempel på när så inte är fallet. Det händer också att den metodik som används på lektioner inte känns helt bra för ryttare (och antagligen då inte för hästen heller). Vad gör man då?

Stor makt 

Ridlärare och inte minst verksamhetsledare på ridskolan har stor makt över hur livet på plats blir. Det gäller både hästarna, och de elever som kommer till stallet för att lära. Eleverna vet ju inte, det är lärarna som ska kunna. Lärarna på en ridskola består dessutom inte bara av de tvåbenta filurerna som står och skriker i mitten av manegen eller de som basar för verksamheten. De består också av fyrbeningarna. Att såväl fyrbeningar som tvåbeningar vet vad deras arbetsuppgifter är, och hur allt ska gå till är väldigt, väldigt viktigt. Hur ska eleverna annars kunna lära sig? Gissa är en tröttsam lek, särskilt för den som betalar stora pengar för en lektion med häst.

Pedagogiskt

En bra tränare kan vara på många olika sätt. Vissa passar med en viss tränare, medan andra inte trivs alls. Det är inget fel med det. Men – alla tränare måste kunna förklara på vilket sätt och varför man ska göra på ett särskilt vis. Personligen tycker jag inte heller att tränare som bara säger – ”gör si” och ”gör så” är särskilt givande. Det förklarar vare sig vad det ska leda till eller varför det görs. De ska också vara pedagogiska, och ha ett system i galenskapen. Det ena ska leda till att det andra blir möjligt. Utan solid grund, ingen dans med hästar. Och grunden ska byggas på en stor respekt för hästen som väsen och på konstruktiva och givande träningsmodeller. 

Känna hästarna!

Alla som jobbar på en häst- eller ridskola ska också känna hästarna väl. De ska veta vad som krävs för att få just den hästen att dansa. Det är ju det som de ska lära ut! Hästar är nyckeln i varje hästverksamhet. De hästar som används på hästskolor ska vara väl lämpade för de uppgifter de ställs inför. Det gäller både fysiskt och psykiskt. En väl förberedd häst är en välskolad häst som gillar det de gör. De är också sunda i kropp och själ. Det kräver konstant träning av någon som vet vad de håller på med. Min bestämda uppfattning är att ingen häst kan förväntas lära ut om nya elever hela tiden försöker ”hitta knapparna” på hästen, utan att hästen får erforderlig och kontinuerlig träning av den som står för den filosofi och träningsmodell som lärs ut. Det innebär både att hästen vet vad som förväntas och när – det vill säga att när ryttaren gör rätt, gör också hästen rätt – och att hästen blir stark och kan jobba som den bör för att hålla i längden.

Humöret

Bästa sättet att avslöja om en häst i allmänhet inte är förberedd eller klar för uppgiften är att kika på humöret. Om den blir arg, biter, sparkar eller något annat riktigt otrevligt kan du ge dig på att hästen har ett problem. Hästar vare sig bits eller sparkas utan en anledning. Det är inte eleven som ska lösa problemet (om du inte går en problemlösarkurs förstås, eller äger hästen själv). Det är tränarna och verksamhetsansvariga. Gör detsamma med tränaren förresten. Om han eller hon är sur, ja då är ju något fel – eller hur!

Kondition

För hästar som går på häst- och ridskolor slits. De rids ofta runt runt i en manege av personer som kanske inte har så bra balans eller motoriska färdigheter. Det ska inte heller elever behöva ha. Men – hästen behöver orka med allt detta. För det behöver den tränas så att konditionen ligger på topp. Hur vet man då om en häst är vältränad? Titta på ryggen! Om den är rak och stark, rumpan rund och välformad och halsen reslig och större på ovansidan än på undersidan, kan vi misstänka att hästen är vältränad. Det är en sådan häst du ska få när du går på en ridskola!

Filosofi 

Det grundläggande i varje verksamhet är filosofin. Hur ser personalen på hästarna och på eleverna egentligen? Vad har de för träningsfilosofi för hästarna och vilken pedagogik använder de för sina elever. Det finns många filosofier inom hästvärlden. Men ett är säkert. Om det inte känns trevligt i stallet, om hästarna inte är lugna, och om folk är besvärade eller nervösa när de ska ha lektioner och skriker, ryar eller till och med gråter. Hästarna ska må bra, liksom de människor som vistas i stallet. Då behövs en annan filosofi! En vistelse i ett stall och ridning ska vara roligt – och säkert! Vilket leder till en mycket viktig del i varje verksamhets fokus!

Säkerhet

Säkerheten är en viktig grundpelare i all hantering av hästarna. Och då talar vi inte om hjälmar och säkerhetsvästar. De är till för att skydda en person när allt annat misslyckas. Det får nämligen inte ske några olyckor! I praktiken innebär det att en punkt vi redan nämnt ovan ska uppfyllas – hästarna ska vara redo för uppgiften och friska, glada och vältränade – även från marken. Om hästen ska hämtas från hagen ska det inte stå femton hästar och hugga med huvudet när du ska ta in din ridhäst. Om hästen står i ett stall ska det inte kännas läskigt att gå in i boxen eller spiltan. Det har du rätt att kräva. Och om du gör det, hjälper du denna stackars häst! För hästar som är arga och sura mår inte bra i den miljö de vistas i. Detsamma gäller när du gör något – allt ska gå smidigt – om du gör rätt! Det gäller allt från hovkratsning till sadling. Om hästen grinar ifrån är det ett rop på hjälp och orsaken behöver hanteras.

Säker hantering och ridning

Hästarna ska kunna ledas i lugn och ro, inte bli stissiga eller springa runt om de tas ut på en promenad i skogen, och absolut inte tvärnita och vägra lämna gården. De ska villigt följa med till ridbana eller ridhus, och de ska stå still när du kliver upp på hästryggen. Hästar som tvärnitar, vänder, sliter sig, bits, eller gör andra konstiga – och farliga saker – är inga förberedda skolhästar. Det är problem som måste lösas innan hästarna är redo att ta hand om elever! Och det är proffs som ska hålla på med det – inte eleverna.

För osäkra

Osäkerhet smittar som en eldhärd i ett stall. Varje seriös hästverksamhet ska därför alltid se till att det finns människor som kan hjälpa till om så behövs – vid hantering, upphopp och allt annat. Det gäller inte minst när barn hanterar hästar. Den som behöver hjälp ska få det också, på ett bra och pedagogiskt sätt. Handledning ska alltid vara nära och lätt att få!

Ju mer du lär!

Ju mer du lär dig om hur hästar som är sunda, friska och väl fungerande är, desto bättre är det. Det kan du göra genom att titta på andra hästar, och jämföra med skolhästarna. Ser de likadana ut? Varför inte? Beter de sig annorlunda? Varför då? Att lära sig teori om hur man på ett bra sätt sköter en häst, hur en frisk häst ser ut och fungerar och om hur sadel, träns och grimma ska sitta så kan du inte bara hjälpa dig själv till att hitta en bra ridskola som fungerar väl. En dålig djurhållning, dåligt sittande sadlar, okunniga tränare och slarv med att träna hästarna för sina uppgifter ska ingen behöva betala för. Det är inte roligt – och hästlivet kan verkligen vara fantastiskt. Men det krävs en del av den som ansvarar för hästarna och lär ut ridningens kunskaper.

Påverka!

Genom att påverka din egen stalltillvaro kan du också hjälpa skolhästarna att må bättre. Ju mer krav du som elev ställer, desto bättre är det. För hästarna kan inte tala. De kan bara göra, utifrån de förutsättningar de får. Och de gör så mycket, trots alla svårigheter de möter. Hästarna jobbar för oss, dag ut och dag in, utan att klaga. För mig är skolhästen en vardagshjälte värd namnet. Och en sådan är värd sin vikt i guld och ska vårdas som den juvel de är! Det har vi alla ansvaret för.

 

 

av

Requiem för Tamara – en häst som gav allt

Så är våndan, ångesten och oron över. Det var dags att gå. Och du, Tammy, du gick med högburet huvud. Det var tur Tammy, att du själv sa att du ville, att du behövde gå. Jag ville inte, kunde inte, bestämma på egen hand. Men så mycket älskar jag mina hästar, att jag också tar det svåra beslutet när jag måste. Så jag tog det svåra, det oöverstigliga… Jag har svurit över det, jag gråter över det, jag har förbannat allt som kommer i min väg för att jag måste ta sådana beslut om mina vänner. Men du var inte rädd. Du gick rakt in i himlen utan att tveka ett ögonblick. Tjingeling, min goda väninna, tjingeling! Vi ses i Nangiala min vän. Med det bekräftade du att jag tog rätt beslut. För din skull.

Och med din sorti gjorde du som du alltid gjort. Du fyllde i mina luckor, du gjorde mig till en bättre människa, du gav allt – alltid! Så många fina minne som jag har av dig! Dessa vårdar jag mycket ömt. Jag ser oss flyga upp för backarna i Söderåsens nationalpark, omgiven av den fantastiska grönskan bara bokskogar kan ge. Jag ser oss hoppa högt och snabbt – du var en av de få jag verkligen vågade ladda på hinder med. Jag ser dig dansa. Vi dansade på Perry Wood – minns du det? Otränade tillsammans som vi var, fick du ändå mig att framstå som en dansös! Hur lyckades du? Du kunde mer än jag, om allt. Du visade vägen. Jag hängde med så gott jag kunde.

Du ville alltid dansa! Din livsglädje hade inga gränser. Ibland dansade du över det ena, ibland över det andra. Ibland var du tramsig i din dans, min kära Tramsmaja. Så fick du också ett kärt smeknamn. Du fick flera. Du fick många. Du fick också många hjärtan på fall. Älskad var du, och du lärde oss hur det är att dansa tillsammans. Så vi dansade du och jag, det gjorde vi! Jag gläds över dansen. Tack min vän!

Hovatrycken du satt på denna jord är stora, stolta och värda att minnas.  Du tillförde en sån enorm glädje. Det är också därför du är så vansinnigt saknad. Jag saknar dig som f-n! Min älskade Tammy….

 

Mer om Tammy kan du läsa om på denna sida, skriven av mig hösten 2010.

av

Hästen som själavårdare

Återigen får jag uppleva hur viktiga hästarna är för min själ och mitt hjärta. De finns där när livet blir tufft, och det blir det ibland för oss alla. Det är i sådana här stunder jag verkligen förstår varför jag bryr mig så mycket om dem. För de betyder så mycket för mig. Deras doft, deras blotta närvaro och deras rena och skära livsglädje smittar även när det gråa tynger. Det är det jag så gärna vill dela med mig av i mitt dagliga arbete. Det dessa djur kan göra för mig, kan de också göra för andra.

Igår stod min systerdotter och jag och borstade fällande hårmanar i flera timmar. Mitt i solen stod vi och vi njöt så mycket av dessa varelser, som nästan kivades om att få mest uppmärksamhet.  Bara gos och lycka över lite uppmärksamhet, över tiden vi ger och över att vi är vi, att livet finns där och att vara nära.

En mjuk mule som smyger sig upp i nacken och den varma andedräkten känns som en stärkande fläkt, fylld av positiv energi. Stillhet, känsla, gemenskap. Det är att kliva in i en helt annan dimension.

De har hjälpt mig förr. De hjälper mig nu. Tack för allt ni ger. Ni är en stor del av min livsvärld, och det är jag tacksam för.

av

Hanhundars akilleshäl

En stackars hanhund filmades av en jänkare när han höll på att drunkna på grund av att han inte kom upp ur en vak. Se den lilla korta videon här: article14158350.ab

Det är svårt att komma upp från en vak -vare sig man är människa eller hund. Vattnet är kallt, isen likaså. Isen är också hal och förrädisk och kan brista under den tunga kroppen när vi försöker nå säkerheten igen. Men som hanhund är det näst intill omöjligt. Orsaken är hanhundens snopp, som är så knasigt konstuerad att den verkar som en hake när de försöker släpa sig upp på land. Det tar stopp helt enkelt, halvvägs till säkerheten. Riktigt läskigt, om du frågar mig. Ibland är inte naturen så smart som den kanske tror….

Jag har tidigare berättat en del om min knasiga lilla schnauzer, en hund som verkar ha fler än nio liv. Här kommer ännu en story. En av de saker han hittat på under åren är att gå ner sig i en vak. Det var på min förra gård, där det finns två dammar. Vintern var sträng och Musse var som vanligt ute på gården. Kom inte när jag ropade ut i mörkret, men det är inte helt ovanligt när det gäller den mannen. Är man en gårdshund med ett eget liv, så är man.

När han dök upp vid farstukvisten en kvart senare var han dock extremt blöt och nedkyld. Han såg så ömklig och trött ut att jag förstod att något hemskt hade hänt. Förskräckt tog jag in honom och lindade in honom i en stor pläd för att få upp värmen. Efter en stund satte jag mig ner och kelade med honom, för att få igång hans energier lite igen. Då märkte jag att han hade sår under hela magen. Det var som om någon sandpapprat min hund, eller försökt skinnflå honom.

Det var ingen tvekan om vart han varit. Han hade gått ner sig i isen. Men tapper och envis som han alltid varit, hade han, pillesnoppen till trots, lyckats kämpa sig upp och hem igen. Tack gode gud för det.

Musse Schnauz är snart femton år, och har hittat på så mycket knasigheter att han borde hamnat i hundhimlen flera gånger om. Men här är han – glad och pigg och busig som vanligt, även om han är gammal. Kortet är taget i julas.

av

Leslie Desmond i Rimbo

Dagens kurstips:

Leslie Desmond kommer att hålla en endagsclinic i Rimbo, Väsby Gård den 24 september. Är ni medlemmar i FB kan ni läsa mer om det där. Både fotfolk och folk med häst är välkomna till en schysst penning! Det är en enorm chans att få lära sig lite mer om en filosofi som bygger på samarbete, hästen som – just det HÄST, och på känsla och timing. Om du vill dansa med hästar – är det denna kvinna du ska lära av!

Läs mer om Leslie här på bloggen, eller gå in på www.lesliedesmond.com för mer info. 

Anmälan görs till Linda Eriksson skraddarbol@hotmail.se

av

Gamla hästar engagerar

I sommar har det varit så fullt upp att jag inte ens hunnit skriva här i bloggen. Trots det verkar folk läsa det jag skrivit, vilket är otroligt roligt! Än roligare är det att läsa alla intressanta kommenatarer. Det verkar som om det är gamla hästar som engagerar allra mest. Jag skriver om mycket, men det är Cushings-artikeln som får de flesta att leta sig hit, och gamla hästar-artikeln som får folk att engagera sig.

Tack vare min gamla häst-artikel har jag fått enorm input över att andra också upplever sina gamla trotjänare som jag. Det är verkligen djur att älska! Jag uppskattar enormt de inlägg jag får och de härliga historier jag får ta del av. Det är snart dags att skriva en ny artikel om dem, när sommaren nu lider mot sitt slut. Då blir det återigen tider då dessa herrar och damer behöver ses över extra noga. I år har mina hästar haft ett enormt bra sommarbete och skiner som små solar.  Mina två gubbar på 22 och 24 ser inte en dag äldre ut än sjutton. Jag ska försöka göra allt för att det ska förbli så. Orosmomentet ligger i en flytt, men då de flyttar med kompisar är jag inte orolig för anpassningen på nya stället. Däremot är det resan jag oroar mig för. Det är en bit, men jag hoppas att deras enorma vana att fara omkring överallt kommer göra att det inte tar för mycket på krafterna. Dessutom är de ju som jag nämnde i mycket gott skick för tillfället, till min lycka.

Ja – det är flytt på gång uppåt i landet. Mer om det kommer ni att läsa här. Det är också en av anledningarna till varför jag inte hunnit skriva här så mycket den senaste tiden. Det är inte bara att ta sin resväska och åka när det finns djur och mycket annat på en gård att styra med innan avfärden. Men den blir av och jag är övertygad om att det ställe vi flyttar till ger än bättre förutsättningar för att hålla hästar på hästars vis, och att jag hittar en oas där. Framöver kommer jag till exempel inte behöva oroa mig för foderbyten. Mina marker kommer att förse oss med allt hö som behövs. Det känns toppen, bara det. Det gäller bara att få med sig allt dit och att anpassa det boende hästarna har till lite mer moderna krav och önskemål. Jag återkommer med rapporter om detta och om mycket annat. Det finns mycket att lära i hästarnas värld, och resan den går vidare.

av

Att bli med föl – hux flux!

Idag är första dagen för Lady D här hemma. Det var nästan två år sedan hon såg sin box, men nog var det en blick av igenkännande! Från oss båda. Ärligt talat hade jag glömt bort hur snygg hon är! Vilken trav denna donna besitter, vilken femininitet och vilken grace. Hennes namn klär henne. I magen har hon med sig ett föl. Vad det blir vet vi ju inte än, men det väntas i mitten av maj och det verkar som om båda mår prima!

Det var inte tänkt att Lady D skulle se oss på ett tag än. Fölet var ämnat för en annan, men ibland tar livet underliga vägar och då är det bara att anpassa sig. Jag är enormt glad över hur väl hon är omhändertagen och har full förståelse för att det blivit som det blivit. Så nu är hon här, med buller och bång. Bokstavligen. Det är en dam med humör och vilja, och med glimten i ögat. Och jag, jag har blivit blivande moster helt plötsligt. Det är bara att rigga kameran och sätta sig på vakt. Man vet aldrig med stona. Det är alltid lika spännande med väntan, det är alltid lika otroligt när det väl händer – när fölet ser dagens (eller nattens…) ljus och tar sina allra första steg.

Fölet kommer att bli efter welshhingsten Cui Christian RWM 48. Han mäter 114 cm över havet, så det blir ingen stor krabat som kommer dyka upp. Just nu går fölis under namnet Decimalen, men vad det blir får vi se. Lite kul med namnen faktiskt. Hingstnamnet får mig att tänka på Kung Christian, och Lady D var ju kunglig. Något att spinna vidare på, helt klart! Och vad framtiden har i sitt sköte för dem båda, det återstår att se. Att det blir något storslaget och fantastiskt är ju inte omöjligt……Med tanke på hur Lady D:s första föl är….

Mer om Cui Christian, eller Crille som han kallas, kan du hitta här.