biomekanik

av

Grunden för hållbar ridning – biomekaniken

Veterinär och biomekaniska experten Angela McLeod ger i denna intressanta och lärorika artikel publicerad i Horsemagazine en intressant inblick i vikten av att ha koll på hästens biomekanik när vi rider. Hästar är till exempel veka i en sida och starka i den andra av naturen, vilket påverkar ridningen och de effekter vår hjälper ger. Varje hjälp har en direkt påverkan på hur hästen arbetar med sin kropp. De sätt varmed vi som ryttare försöker göra dem rakare kan antingen hjälpa eller stjälpa hästen. Att bygga upp hästen tar lång tid och är en steg-för-steg-process där takten ligger till grunden för allt arbete. 

Med ridning utifrån hästens biomekaniska förutsättningar tar det enligt McLeod lång tid att bygga, upp en häst till högre samling, men det ger framför allt hållbara hästar som finner ro i träningen, medan ridning som hastas fram och där genvägar söks i bästa fall leder till hästar som tycker det är obehagligt att jobba och i värsta fall svårlösliga fysiska problem. Det går att se skillnaden på de olika ridsätten på banorna för ett vaket öga. Ser det tungt ut att rida, eller ser hästen ut att göra saker ”av sig självt”? 

Min mamma frågade en gång i tiden hur i hela friden hon som inte kunde ett vitten om hästar skulle kunna se vilket ekipage som var det bästa i en dressyrtävling. Jag svarade: – det ekipage som ser behagligast ut, och där det ser löjligt enkelt ut, är det bästa. Det tycker jag fortfarande. Men som sagt, att bygga upp en bra och stark ridhäst, det tar sin tid…. 

Annons
av

Lättridning ÄR lätt för hästen

Lättridning har länge ansetts vara ett sätt att underlätta för hästen att arbeta i trav. Det ska inte vara så påfrestande. Därför har jag i alla fall lärt mig att så länge hästen inte känns som den orkar bära HELA mig är lättridning att föredra. Särskilt vad gäller unghästar.

Hästen kommer i en bättre balans. Julio Borba, när jag såg honom senast hade också ett trick med lättridningen om en häst har svårt att fatta galopp. Hans knep var att byta sittben. Då blir hästen obalanserad och svarar (om den är känslig för vikten, vilket alla hästar är som inte lärt sig att inte vara det), med galopp. Simplicimente! Smart!

Nu har också forskarna kommit fram till att lättridning ÄR lättare för hästen – rent biomekaniskt. Ju mindre vikt som hästen har på ryggen, desto mindre behöver den använda ryggen. Allra bäst är dock fältsitsen, även om den är svår och mycket jobbig att hålla i trav…..

Forskarnas slutsats av sina studier är att det är främst de stabila och vältränade hästarna som klarar av att vi sitter på rumpan hela tiden. Vad skönt att veta att man då gjort rätt i alla dessa år!!!

En utförligare artikel om studien går att läsa här.

av

Ny bok om träning och hästens biomekanik

Som sista inlägg för dagen vill jag pusha lite för en intressant bok som jag inte själv läst än men som väckt min nyfikenhet. Den heter ”Horse-friendly Riding” – Schooling that puts the horse first. Boken är skriven av en dam vid namn Susan McBane. Där går hon igenom grundläggande anatomi, etologi, inlärningsteori och biomekanik och hon gör det av en anledning. Utan kunskap om detta vet vi ju inte vad det är vi arbetar med och vad vi egentligen vill få ut av ridningen. Hon lär också ut hur en häst kan tränas på ett bra sätt och hur vi ska tänka när vi rider: rid bakifrån och framåt. Bakbenen är motorn.

Jag tror på boken, helt och fullt. Det verkar vara en intressant allmän bok om hur hästar är och vad vi har för förutsättningar att arbeta med när vi väljer att arbeta med hästar. Och inte minst tror jag på boken för den härliga avslutningens skull:

”Friends should always be ready to forgive small misunderstandings, regardless of who (if anyone) is ”at fault”. Sometimes, we make mistakes – sometimes our horses do. Let’s not sully our friendly relationship with our horses by being too eager to excuse our own failings, and too ready to react to theirs.”

Kan man annat än gilla en sådan person med en sådan härlig attityd?

En officiell recension av boken kan du läsa här, skriven av tidningen Horsetalk.

Här är Susan McBanes CV:
Susan McBane began riding before she started school and has long experience of riding and caring for her own and other people’s horses and ponies, ranging from children’s ponies to racehorses. She has an HNC in Equine Science and Management, is an equine shiatsu therapist, an Associate Member of the International Society for Equitation Science, and a Classical Riding Club member and Gold Award holder. In 1978, she co-founded the Equine Behaviour Study Circle (now the Equine Behaviour Forum) with the late Dr Moyra Williams and still edits its member’s journal, Equine Behaviour. She is the author of countless magazine articles and over forty equestrian books, including From Warming Up to Cooling Down (J.A. Allen, 2007). Many of her books are on college reading lists and are in demand around the world.

av

Biomekanik: Vad avgör hästens rörelsemönster?

En häst som rör sig. Det låter inte så komplicerat. Busenkelt egentligen. När vi rider tänker vi på takt och tempo, två variabler som påverkar hur bra vi tycker att ridningen går. ”Förändra inte takten när du ökar tempot”, brukade mina ridlärare vråla efter mig när jag kämpade nerför diagonelen, i fullt sjå att försöka hänga med en häst som gärna tog stora kliv och gärna tog i med ryggen så jag hade svårt att hänga med. ”Jo, jag tackar jag”, tänkte jag. ”Jag är glad om jag sitter kvar…..”

Många faktorer spelar in
Men hästens rörelsemönster är något helt annat. Visst är farten, eller hastigheten, en av de parametrar som avgör hur hästen rör sina ben och hur kroppen används för att hålla rörelsen. Men även gångarten, hästens exteriör, underlaget, koordinationen i rörelsen och hur trött hästen är påverkar, enligt Roebstorff. Borde jag lägga till hästens form om den rids, hur musklerna är fördelade på kroppen, eventuella skador som gör ont, spänningar i musklerna och den mentala statusen? Det nämner inte Roebstorff i de artiklar jag hittar, men nog påverkar de.

Hovslagaren
Att få hästen rätt balanserad i hoven så att den kan röra sig så väl som möjligt är en konst, och det finns många teorier om hur det uppnås. Hovslagare vet att det går att förändra ett rörelsemönster duktigt genom att verka och sko på olika sätt. Korta tår, till exempel, rekommenderas ofta vid olika typer av belastnings- och benskador för att hästen ska rulla över lättare. Resultatet är ett kortare steg. Men även en kort tå kan ha en negativ åverkan. Som sagt. Det här är en hel konst, och då det finns mängder med människor som kan hovslageri och hovar mycket bättre än jag är det nog bäst att jag slutar där.

Belastning
När en hästkropp sätts i rörelse är det inte många muskler som inte rör sig. Det sker belastningar överallt i kroppen, på olika sätt, men bara när hoven är i marken. Ett hårt underlag förändrar rörelsemönstret och belastar de nedre delarna av benet. För hela 60 % fångas upp av själva hovkapseln och bara 9 % av kotleden.

Hoven glider något framåt
Hästens hov rör sig någ on centimeter framåt när hästen slår i marken. Det är naturligt för en häst. Broddar, gummiskor eller andra friktionshämmande attiraljer kan stoppa upp den rörelsen, och då sliter det på hästen. Framknäet och hasen överbelastas då, när hoven inte kan genomföra sitt naturliga rörelsemönster. Mönstret slår igenom uppåt, så att säga.

Källa:
Intervju med Lars Roebstorff publicerad i Aftonbladet

av

Hästens biomekanik – vad betyder den?

Biomekanik är läran om hur kraft påverkar levande vävnad. Det är, mer tydligt formulerad, studien om kroppens rörelser. Syftet med biomekanik är att förstå hur krafter arbetar i kroppen och på bästa sätt använda kroppen för att utföra ett arbete. Vilka muskler arbetar och vilka belastningar uppkommer i kroppen när vi utför rörelser.

Biomekanik är en stor del av träningsläran i de flesta idrotter. En tyngdlyftare försöker inte bara lyfta tungt hur som helst, utan försöker arbeta med kroppen på ett sådant sätt att tunga lyft blir möjligt – utan skador på kroppen. Detsamma gäller diskuskastaren, löparen, skidåkaren och backhopparen. Det handlar om kraftriktningar. Det är en stor del i att bli framgångsrik i en sport – att hitta den teknik som ger bästa resultat.

En stor del av forskningen inom biomekanik handlar också om att skapa förutsättningar för att rehabilitera skador som hämmar rörelse. På kuppen får vi mängder med information om hur vi bör utföra vardagliga ting för att inte belasta kroppen på fel sätt.

Rätt använt kan kroppar belastas ganska rejält. Men om ett arbete utförs på rätt sätt blir kroppen sliten och bryts ner. Det kan handla om att arbeta snett, med fel muskler och att spänningar i kroppen leder till att en rörelse inte utförs enligt biomekaniska principer.

I den här bloggen kommer jag att skriva vidare om de biomekaniska principer som är grunden i ridning och för hästens arbete. För endast genom att förstå dessa kroppens lagar kan vi träna hästen för att hålla, och inte träna hästen för att slitas ut.