Stereotypa beteenden påverkas av träning

Stereotypa beteenden, såsom krubbitning, vävning, luftsnappning och liknande, hos häst har länge ansetts som i första hand ett uttryck för en stallmiljö som inte uppfyller hästarnas behov av social kontakt, rörelse och kontroll över tillvaron. Det är också den främsta orsaken till att beteendet kommer. Men varför krubbiter vissa, medan andra börjar tugga på väggar eller leker med tungor?

Kan det ha med träningen att göra tro? Troligen är det så. Dressyrhästar uppvisar värre stereotypa beteenden än hoppehästar och fälttävlanshästar. Det är också fler dressyrhästar som uppvisar stereotypa beteenden, än hästar som används till andra sporter.  En krubbitare är oftare en dressyrhäst än en hoppehäst.

Vår ridning framkallar kanske inte ovanor hos hästen. Men vad vi använder hästen till påverkar vilken typ av stereotypt beteende hästen utvecklar.

Anledningen tros vara att dressyrhästen under sitt arbete utsätts för en annan typ av stress än vad hoppehästarna gör. Dressyrhästens varje steg kontrolleras i träningen och de har inget eller lite utrymme att själva välja hur och på vilket sätt de ska röra sig. Det får däremot hoppehästarna där kontrollen inte är riktigt lika tuff och där hästarna får gasa på, på ett annat sätt. Hoppehästar däremot tuggar oftare på inredningen än vad andra sporthästar gör. Det kopplas ihop med deras tuffa träning. Det drar energi att hoppträna vilket gör att hästen känner sig mer hungrig än vad fodergivan kan mätta.

Även ovanorna hos voltigehästar har undersökts. De leker med tungan i högre grad än andra sporthästar, men biter mer sällan på inredning eller luftsnappar. Den här ovanan har sin grund i att arbetet är monotont och huvudet inspänt under träningen, misstänker forskarna.

P.S Undersökningen som det här inlägget bygger på genomfördes av PhD Hausberger, etologiska insitutionen, Universitetet i Rennes. Hästarna som studerades var franska och står på ett av Frankrikes största hästutbildningscenter, Ecole Nationale d’Equitation Saumur. Mer om rapporten går att läsa på The Horse (medlemskap nödvändig för att läsa denna artikel), samt i Public Library of Science Journal

Naturligt kontra naturligt behov

Jag deltar och läser gärna inlägg och kommentarer på webben. En sak jag reagerat på särskilt är när till exempel lösdrift och utegång diskuteras. Det händer då och då, ganska ofta faktiskt, att debattörer missar skillnaden mellan ”naturligt” kontra att ha ”ett naturligt behov”.

Båda aspekterna är mycket viktiga i förståelsen av hästar, men det har olika betydelser. Det som är naturligt är i sig inget behov som hästen behöver uppleva. Ibland är det tvärtom så att om vi vet vad som är naturligt för en häst, vet vi också vilka negativa konsekvenser en felaktig hästvård och hästhantering kan ge.

Vad är naturligt?

Naturligt har med orsak och verkan att göra. Det är till exempel naturligt att en häst springer om den blir rädd. Det är också naturligt att en häst skakar om den fryser, att den är hungrig om den svälter, att ett sår inflammeras om det inte sköts rätt och att en häst känner smärta om man piskar den. Lite mer abstrakt kan vi också säga att det är naturligt för en häst att utveckla magsår om den är stressad under en längre tid och att det är naturligt att en häst som står inboxad 24/7 utvecklar stereotypa beteenden. Däremot är det inte naturligt att en häst med ett steroetypt beteende smittar andra med sitt beteende.

Inget av dessa så naturliga konsekvenser är ett naturligt behov hos hästen! Den mår inte precis bättre av att vara hungrig och att darra av köld. Men det är helt naturligt att hästen gör det om den inte får sina naturliga behov tillfredsställda.

Vad är naturligt behov

Ett naturligt behov hos en människa eller djur handlar om det som krävs för att individ ska må riktigt bra. En häst har till exempel ett naturligt behov, både fysiskt och mentalt, att få röra sig. Den har också ett naturligt behov av att äta under många timmar av dagen, att få ha överblick sin omgivning och få sitt sociala behov tillfredsställt. DET är naturliga behov, till skillnad från naturliga konsekvenser av en yttre omständighet.

Gott djurskydd enligt veterinär Per Michanek

Vad är ett gott djurskydd egentligen? Veterinär och galopptränare Per Michanek har i åratal engagerat sig för att förbättra svenskt djurskydd. Det finns många som tror att svenskt djurskydd är bäst i världen. Men vad är sanning och vad är myt? Enligt Per finns i det i alla fall mycket att förbättra inom det svenska djurskyddet.

Rykande aktuell
Per är under våren 2010 aktuell med boken ”Vi har avlivat din häst. Den ligger under presenningen”. Boken handlar om individuella fall där ägare till djur ser sig som helt överkörda av kommunens djurskyddsinspektörer. Genom boken, som skrivits tillsammans med Anders Thelin och Lars-Ola Borglind, går Per till hårt angrepp mot ett djurskydd som i deras tycke mer skadar människan än är till gagn för djuren.

Ett brett engagemang

Per Michanek är praktiserande hästveterinär och har forskat på stallmiljöer på lantbruksuniversitetet. Han är också ledamot i Sveriges Veterinärförbund. Det ger en bred grund för att ta ställning och att se faktiska konsekvenser av de lagar vi hoppas hjälper. Per Michanek är en efterfrågad talare och anlitas ofta som expert vid olika djurskyddsfrågor.

Nya boken

Boken har väckt ganska stor uppmärksamhet. I mitt tycke kunde den få än mer. Men en ledare i ATL, är på Pers och Anders sida. Ledaren hittar du här. Läs också gärna de personliga kommentaterna till denna Ledare.

Ett djurskydd har många bottnar
Enligt författarna behöver vi ta hänsyn till människor OCH djur när djurskyddslagar tas fram. Att trycka ner, kontrollera och sanktionera är inte den bästa lösningen. Det djurskydd vi har idag är en rationaliseringslag till förmån för storproducenter. De små producenterna har inte en chans. Den är politisk, inte gjord för vare sig djurs eller människors bästa. Den är till för att blidka intressegrupper, inte för att skapa ett hållbart regelverk för en levande landsbygd med hälsosamma djur.

Galopp är passionen

Vid sidan om allt detta är Per också väldigt duktig på att träna och föda upp galopphästar i sitt stall i Vollsjö. Han och livspartnern Anna, som också är en duktig veterinär, tränar själv hästarna. Deras lösdriftshästar bevisar gång på gång att Pers och Annas kunskap om hästar och deras lösdriftssystem är ett fungerande koncept även på tävlingshästar. Bara under 2008 tjänade hästarna över en halv miljon på banan.

Bok om att bygga stall

i ”Att bygga häststall” ger Per Michanek råd och tips inför stallbyggandet – från hästens synpunkt. Boken är fylld med idéer om hur det går att bygga ekonomiskt OCH ge hästarna det de behöver. Bland annat ställs fenomenet med boxar helt på ända. Traditioner är inte till för att följas – i alla fall inte om hästen får välja.

Varför lösdrift?

Hästen har ett rörelsebehov som heter duga. De äter nästan hela dagen och vandrar resten av tiden. De behöver dessutom känna att de har översikt över sin omgivning för att känna sig trygg. En häst som står uppstallad i box får en sämre grundkondition och sämre funktion i nervsystemet.  En häst på lösdrift får mer sällan kolik, rörelsestörningar, magsår eller andra ”välfärdsproblem”. Dessutom blir de mycket stabilare i psyket.

Ligghallar?

Per anser inte heller att det behövs ligghall om hagarna är tillräckligt stora och ger tillräckligt skydd. Däremot är lighallar bra om de utformas rätt och hagarna inte ger det skydd som hästen behöver. Men då ska de också utformas rätt och hästarna ska skötas på rätt sätt.

Luft och kyla

Ett av de stora problemen med stal är också att luften inte är som den borde för att en häst ska må bra. Däremot tål hästen bra mycket mer kyla än vi tror. Vi behöver inte stalla upp dem för att värma dem. Snarare tvärtom. Värmen i stallet leder till hög luftfuktighet och dålig luft. Hästar klarar temperaturer till neråt -30 grader om de är friska och har normalhull.

Praktiska fall  

Per anlitades bland annat i KC Ranch-fallet, ett fall som handlade huruvida kor som går lösa på Revingehed behövde vindskydd eller inte. Här stod Per Michanek på djurhållarens sida. Det är inte så konstigt att Per var engagerad i fallet. Hna har god insyn i ranchdrift och de konsekvenser, mestadels positiva, som de har för nötkreatur. I kammarrätten yttrade han sig så här om KC Ranchs djurhållning:

” kor med vinterpäls som går ute på stora arealer

väldränerade, gräsbevuxen mark har inte behov av artificiella liggunderlag”.

 Han anmärkte också att ligghallar i vissa fall har en motsatt effekt mot den avsedda. Mer om fallet går att läsa på flera ställen, bland annat här och här

Lösdrift inte för latmaskar!

Men så säger då många att lösdrift är för latmaskar! Men det handlar hela tiden om ATT sköta hästen bra, men låta den få sina naturliga behov tillgodosedda! Jag kan inte tänka mig att Per anser att lösdrifter som inte sköts är ett alternativ till stall. Däremot anser han att om vi har en djurvänlig inställning till hästarna, och ser till deras behov kan vi faktiskt också spara en del pengar. Jag misstänker att vi kan spara en del ryggar och tid också…. 🙂 Tiden bör nog däremot inte användas till att titta på TV, utan snarare till att se till att hästarna får det foder, det vatten och den skötsel som de verkligen behöver i övrigt. Men in- och utsläppen slipper man ju.

Mer om Per Michanek:

Webbradio – Vi är ganska dåliga på hästhållning

Utdrag från seminarium den 17 januari 2010