På yr.no utlovas nu kallaste kylan. Det blir stor skillnad mot den milda ”vintern” vi sett fram tills nu. Snabba omslag och stark kyla ställer till det för hästarna – också! Förutom att vi människor får svårt att hålla vatten igång i stallet, fryser fingrarna av oss, måste brodda upp hästarna så att de inte halkar och ber högre makter om att inte elsystemet ska få överslag av allt vi drar på för att hålla saker och ting igång, har hästarna sina alldeles egna problem.

Magarna har en tendens att stanna när det är kallt, och vattnet är kallt. Då gäller det att hålla koll på hästarna. Att hålla dem inne i värmen brukar mest ställa till med problem, och inte minst få hästarna uttråkade och boxarna skitiga. Lägger de sig ner i snön, eller rullar utan att skaka av sig snön efteråt är det dags att agera. Typ på direkten! Det kan räcka att röra på hästen en stund (inte så att den blir trött, bara kommer igång), och ge godisvatten (något gott såsom lucern, betfiber, fibergi eller något annat plus massor med vatten). Ställ in, massera och värm upp hästen. Blir den inte bättre är det bara att tillkalla vet. Bäst är om hästen slipper bli dålig alls…..

Att ge varmt vatten hela dygnet, och portionera ut maten ordentligt är en riktigt, ritkigt bra idé. Detsamma gäller att fodra tillräckligt mycket – hästar är som kaminer och skapar värme av att få äta ordentligt. Det kan gå åt bra mycket mer än i vanliga fall, och grovfoder är det ju lätt att öka på utan problem.

Dessutom – täcka med eftertanke. Själv täckar jag mer när det är regnigt och blåsigt (även om jag försöker undvika det – men behövs det så behövs det!). ”Vanlig” kyla har hästarna mycket lättare att stå emot, om deras päls får resa sig ordentligt. Då bildas ett varmt luftlager som skyddar hästen. Ett täcke trycker ner håren så att de inte kan resa sig, och jag lovar – hästarnas päls är bättre än något syntetiskt täcke i världen. Det är en annan sak om man av någon anledning har rakat hästen (något jag själv inte gör. Alla mina ser ut som mon-chichis om det nu är någon som kommer ihåg dem…).

Sen hoppas jag bara att snön blir tillräcklig djup, och tjälen sätter sig så att jag kan använda mitt tio hektar stora fält som ridbana resten av vintern! Då ska vi träna kondisen så det ryker om det – alla hästarna och jag! Äntligen!