Små som stora har vi förmågan att sätta tydliga avtryck på jordens yta och i andras själar. Ni som följt bloggen har sett mina requiems för två stora individer i djurformat som jag mist den senaste tiden. Båda gamla, båda älskade för de personligheter de hade, båda en del av en fantastisk livsresa. Båda har de varit som en del av mig, och varit delaktiga i den jag är.

Ännu en gigantisk individ har jag mist. Först ut var nämligen min älskade mor, som inte längre orkade vandra på jordens karga mark. Hon blev min första ängel, tätt följd av två vackra själar till. Då hon också var en djurälskare av stora mått, är jag inte så förvånad att hon fick sällskap.

Var och en av oss människor, och var och en av de djur vi håller, har förmågan att slå an en sådan ton i någon annans hjärta. Alla individer kan ge livet en extra dimension för någon annan, och spelar huvudrollen i sitt eget liv. Djur har det inom sig. Det har vi med, men tappar den kanske på vägen i allt annat materialistiskt, alla yttre krav och den komplicerade värld vi lagt oss till med. Livets magi finns i varje individ, stor som liten på jorden. Det gäller bara att se den.

För mig är verkligen år 2012 förändringens tid, i stort och i smått. Kanske är det en slump, kanske inte. Det är vad vi ger skeenden, andra individer och inte minst oss själva för betydelse som slutligen är det som spelar någon roll. Själv lägger jag tacksamheten som ett mjukt och varmt täcke över sorgen över de jag mist. Tacksamhet för vad de lärt mig, vad de givit och den roll jag själv fick spela i deras universum. Arvet jag fått från mina tre änglar är stort att bära – alla bad de om, tillika gav de, enorma mått av respekt och kärlek. Alla hade de hade en outsäglig förmåga att förlåta och förstå. Det är storhet på jorden, som ger klang åt eftervärlden.

Vi människor och djur går så kort tid här på jorden. Men vårt arv kan bli stort. Om vi själva tillåter det och andra öppnar upp för möjligheten.