En tanke till alla de hästar som står inne

Idag är det femton grader varmt. Solen värmer upp kalla fötter, frusna själar och och en skral livslust efter en tuff vinter som aldrig verkade ta slut. I vintras har vi röjt på våra marker. Tyvärr är alla stammar och grenar kvar och nästan inte en hage har varit hel. Under de kalla vinterdagarna med halvmeter snö har det inte varit några problem. Hästarna har kunnat vara i de få hagar vi har kvar och rört sig ordentligt, så länge snön gav ett bra underlag.

Men sedan någon vecka har de sorgliga ursäkter jag haft till hagar, särskilt för ett gäng, varit ren misär. Bara lera och halt under så att de fått ta myrsteg stackarna. De har gjort så gott de kan och turligen nog kan de i alla fall få rörelse så mycket de vill även om det inte uppmuntrat till lek och stoj precis. Men så idag släppte nästan tjälen i marken. Jag kunde slå ner några pinnar som gjorde att en hektar hage blev användbar igen.

Om hästar kan vara lyckliga, vilket vi som håller på med hästar mycket väl vet att de kan, liksom mängder med etologer och biologer, inklusive professor Marc Bekoff (som ni by the way kan läsa här) så var det ren och skär lycka i hagen när jag släppte ut gänget som haft den minsta hagen till denna lite större variant.

Det for och det forsade, det bockades, det tjöts, det rullades, det sprattlades och det gasades som f-n i kurvor för att få utlopp för mesta möjliga energi. Bättre än Animal Planet, alla gånger, att få se sina egna djur bara skutta som små grodor av glädje! Men så flimrar det förbi, tanken om att andra hästar står inne en sådan här dag, helt utan anledning.

”De ska inte vara för trötta för det arbete vi kräver av dem”, säger folk och har inte en tanke på att hästar har rörelse i blodet och behöver sova sisådär en tre timmar per dygn. Medans vi själva mycket väl vet att vi skulle storkna och dö inombords om vi inte aktiverades och höll igång. Tänk om idrottarna skulle sitta inlåsta i sina hotellrum mellan tävling och träning och inte röra sig alls, med tanke på att de då inte skulle orka? Tanken svindlar.

Och den energi mina hästar uppvisar fritt i hage, kan ändå ingen levande människa hantera. Du får vara hur mycket dressyrryttare du vill, två meters fyrfotahopp där magen fladdrar i vädret går bara inte. Och en häst behöver få göra dem ibland. Och rörelsen det ger muskler som jag sedan kan använda mig av, när hästarna fått leka och stoja. Rörelse ger styrka, inte trötthet. Det stärker ligament, muskler, benstomme, hjärta, lungor och hjärna. Rörelse ger livsenergi och glädje, trycker upp endorfinnivåerna i kroppen och gör en kropp hel. Inte sjuk.

Det är magiskt att de är så snälla när de är med mig när de har denna enenergi uppbyggd efter en tråktillvaro på en vecka. Till exempel var de nog så glada när jag ledde dem mot hagen och de visste mycket väl. Men de ”håller sig på mattan” av fri vilja. Inget drag inget slit, inte något mer än energi som väntar på att förlösas. När jag sedan fått av grimman och tagit ett steg tillbaka är det som att trycka på en knapp när de är på det här humöret. En blick på mej – såsom för att kolla att de inte påverkar mig – och sedan full fart iväg. Och jag vet att de känner mig skratta bakom dem, i pur glädje jag med. För när hästarna trivs då trivs jag. Vad är annars poängen med att hålla på med levande djur?

Nu är lugnet återställt i hagen. Känslan av att vara mer fri än förr ger också ro och harmoni. De små, små grässtrån som dykt upp ligger risigt till när känsliga hästmular söker av den jordiga marken. Solen får min fux att se ut att vara i brand, och ovan våra huvuden hör jag tranorna! Det är trandag idag, och våren är äntligen här. Det är en lång härlig resa mot sommaren nu, och själv ser jag nog allra mest fram emot att slippa mocka.

Hälsningar från solen!

🙂

Annonser

2 thoughts on “En tanke till alla de hästar som står inne

  1. Men när de väl behöver stå i stallet, hur ser ett drömstall ut ur hästens synvinkel?
    Vi ska flytta till en gård och det finns ett utrymme med boxar som varit stall för de arbetshästar som fanns på gården för ca 20 år sedan. Min dotter vill ha häst igen, men nu ska vi fixa till stallet själva.
    Jag läser alla regler och förordningar som finns, och ska självklart ska jag följa dem.
    MEN vad är svaret på min fråga?

    • Hej du blivande månskensbonde!
      Välkommen till en värld där hästarna inte kan tala – i alla fall inte genom att skriva ner sitt önskestall, eller hur vi ska sköta och ta hand om dem. Alla böcker och anvisningar är tyvärr skrivna av oss människor. Men jag tror ändå att om du lyckas skapa en tillvaro med bra luft, stadiga väggar, säkra fönster som ger utsikt och boxar där hästarna verkligen får kontakt med varandra och att de har utrymme kommer att bli en toppentillvaro. Visst är den reglering som finns tänkt att skapa en bra tillvaro för hästarna. Jag växlar mellan stall och lösdrift – beroende på vad jag KAN erbjuda. Har tyvärr bara en lösdrift (som är en stohästbox – det vill säga inget skjul utan en avgränsad del av stallet med egen utgång – bred). Där går den större gruppen medan de andra står på box. Jag kan faktiskt inte säga att de som jag har i boxarna mår sämre. De verkar alla trivas prima! Det handlar nog också om HUR vi sköter dem. Som en känd forskare har sagt – de hästar som får kli mellan öronen har det gött! 🙂 Pyssel och uppmärksamhet ger mycket vad gäller hästar som är otroligt sociala varelser.
      Det vore skoj om duu ville kolla runt lite på nätet och se om du kan hitta någon som forskat om detta – vad hästarna egentligen har för drömstall. Kanske det varierar lika mycket som vi människors drömboende?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s