Helhet och detaljer – två ting som går hand i hand för att lyckas. Vad det än är. Idag fick jag personligen en rejäl läxa i de små detaljernas betydelse. En häst, tre ben. Nu är ju inte ett ben en så liten detalj i sammanhanget kanske, men det är en liten, liten del i hoven som spökar. Det är en liten detalj. Som gör att ett helt ben är odugligt. Som gör att en hel häst har det trassligt. Som gör att det inte går att träna eller utvecklas tillsammans. Och så har hästen ont också. Stackars tjejen. Jag lider nog nästan lika mycket. Tur det finns smärtstillande – en liten, liten påse jag blandar i maten. 

En annan detalj är det där med schabrak och vojlockar, sadellägen och ridning. Satte på en fårskinnsvojlock under sadeln idag. Ni vet, en sådan där som alla förståsigpåare säger är så himla bra och avlastande. Tyvärr är de också tjocka och tar plats. Så att prova ut sadeln MED ett sådant fårskinn är inte dumt (har fått tipset förr). Men nu var fårskinnet där i alla fall. Och hästen gick som en skadeskjuten kråka. Fy vad arg hon var! Jag hajade noll, ända tills den berömda glödlampan lyste upp min ack så dystra tillvaro. Hoppar av. Tar bort vojlocken och väljer att rida utan (det är lång till stallet om man är lat…). Vips så gick hästen som en klocka igen!

Ännu en detalj är de förhatliga, vidriga och från djävulen själv sända älgflugorna. Då vi har haft frost här några nätter tänkte jag att de skulle försvunnit från skogen. Men icke! Min så hett eftertraktade mystur förvandlades till rena rodeon. Stackars häst – återigen! De små detaljerna var det ja. Till slut fick jag hoppa av, klia igenom hela hästen och småspringa hem med en häst som hoppade och for bakom mig. 

Det var det där med de små detaljerna…. det är makalöst att det ibland funkar, med tanke på hur många detaljer det finns som kan knasa till sig….