Nej. Jag har fortfarande aldrig sålt en häst. Och jag hoppas innerligt jag aldrig kommer att behöva göra det heller. Ja. Jag vet att det finns fantastiska hästmänniskor där ute. Men jag vet också att det är alltför många försäljningar som blir tokiga på ett eller annat sätt. Nu verkar jag inte vara ensam om denna känsla och mina tankar. Fler med mig läser med förundran över de allt fler tvister som sker med hästar. I bloggen Silverbjälke till exempel. Hon beskriver ganska väl vad jag själv känner.  Det finns för stor risk att man råkar ut för någon som inte riktigt har förstått. Att det handlar om levande varelser och inga maskiner. Att det krävs kunskap och engagemang att köpa en häst och att man måste vara lite varlig med den nya individen på det nya stället. Ge tid till att acklimatisera sig och komma till ro, vårda sin häst väl och bygga upp samarbetet med den nya inviden utifrån den individens förutsättningar och personlighet.

En bra sak i det hela är att EU och Sverige nu har vaknat vad gäller detta. Så här kan det inte fortgå. Hästar är inte vilka varor som helst, som om de inte ”presterar” under nya förhållanden kan lämnas tillbaka för att de inte ”funkade” på nya stället.. Ibland i erbarmerligt skick och helt förstörda efter att den som köpt den bara krävt utan att ha gett något tillbaka i form av korrekt vård, korrekt omsorg och bra träning. Förresten – när jag tänker på det hade man inte fått lämna tillbaks ens en mobil till återköp på det sättet som ibland sker idag inom hästvärlden. SKöter man den inte enligt de instruktioner man får med vid köp, så får man skylla sig själv. I hästaffärerna är det framför allt hästarna som får lida för vad vi gör.

Har kunskapen blivit så låg bland de som tycker det vore roligt med en egen häst att en del av dem inte förstår vad som krävs av dem själva för att ge en häst ett bra hem? Och köper folk verkligen hästar som passar dem så illa att allt går på tok och hästar förstörs och blir halta, blir stirriga till den gräns att de till och med blir farliga under deras vård? Ibland så är det nog så tyvärr. Jag har sett det på nära håll, och det finns flera exempel som beskrivs på bloggar och youtube när jag kikar runt lite. Det behövs en uppryckning – vad gäller kunskapen om hur man väljer en häst som passar en själv, vad gäller hur man sedan vårdar och tar hand om denna häst och till sist inte minst hur man bygger upp en häst på ett bra sätt så att man får ett bra liv ihop – häst och ägare.

Hästförsäljare är en annan femma. De lurar på naiva köpare både det ena och det andra. Undrar om antalet sådana försäljningar skulle minska om de som ville köpa en häst kunde lite mer. Om vad de köper och från vem. Om undersökningsplikten. Om vikten av att få provrida flera gånger och syna säljaren i sömmarna. Och om en väldig massa andra saker som hör till när man köper en häst. Idag är det en enkel sak att kolla upp allt noga. Det mesta finns på nätet, bara man klurar ut var man ska leta.

Näe nu ska jag ut i vårsolen och rida lite. Det har snöat ordentligt så vi får ta det lite varligt vi som har skor och inga snösulor kvar. Då får man anpassa sin träning till hur det är just idag för oss här hos oss. Tur jag har ett par som är barfota. De njuter ordentligt av ett perfekt underlag- mjukt och med stuns.