Hästens bön besvarad

Äntligen har vi svarat på den klassiska hästens bön. Det kanske tog sin lilla tid, men eftersom vi varit fullt upptagna med att agera för att uppfylla den, har tiden inte räckt till för att skriva den förrän nu. Vassegoda 😀

 

Lösa Tyglars svar på Hästens bön

Vi skulle aldrig ta dig från din moders sida när Du som nyfött föl går.

Vi kommer vänta med att på dig rida till ditt tredje levnadsår.

 

På din rygg bär du oss i galopp,  på solensritt.

men tillbaks till stallet, kära, låter vi dig gå i skritt.

Vi är dig evigt skyldiga för de magiska stunder du ger oss.

 

Vi ger dig rikligt med foder, rykt och vatten.

Och Vi har allt tålamod i världen med dig – även om du inte alltid har det med oss 😉

När kalla vindar blåser, och regnet ligger tungt, lägger vi alltid ett täcke om din rygg.

 

Vi rengör din sadel, ditt träns och rem.

Vi för ej oljud i ditt stall, utan respekterar att det är ditt hem.

Vi stänger din dörr mot vinden kall.

 

Vi kämpar för att du ska ha det bra och vårt liv formas efter dig.

Din bön vi förstår och hörsammar.

Du är vår vän och vet att du är vår bästa vän i många år. Om vi lyssnar och respekterar dina behov och känslor.

 

Och när din levnadstids slut är nära är det vår uppgift att ta ditt liv med varlig hand.

Vi kommer leda dig allra sista biten, kära, till hästens eviga gröna land. VI kommer sakna dig varje dag som går, ända tills dess vi möts igen. 

 

Originalet:

 

HÄSTENS BÖN:

 

Ta mig ej från min moders sida när jag som nyfött föl jag går.

Vänta med att på mig rida till mitt tredje levnadsår.

 

På min rygg ska jag dig bära i galopp,  på solensritt.

men tillbaks till stallet, kära, låt mig gå i skritt.

 

Ge mig foder, rykt och vatten.

Ha tålamod om jag är stygg.

Och i kalla vinternatten läg ett täcke på min rygg.

 

Rengör sadel,träns och rem.

För ej ojud i mitt stall, tänk på att det är mitt hem.

Stäng min dörr mot vinden kall.

 

Jag vill leva för dig bara, om min bön du nu förstår.

Då ska jag föralltid vara din bästa vän i mång år.

 

Och när min levnads slut är nära ta mitt liv med varlig hand.

Led mig sista biten, kära, till hästens eviga gröna land.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s