Det lackar mot jul……

Så lackar det återigen mot jul. I år får jag och hästarna garanterat vitt omkring oss. Utanför mitt fönster leker och stojar de i hagarna, yra över den snö som ligger som ett bomullstäcke över dalgångar och bergstoppar. Vi har det bra, vi här ute på landet. Vi ger alla till den samvaro vi har här, och får alla något tillbaka. Det är en lyckligt lottad värld jag, och mina djur lever i. Vi har mat för dagen, vi månar om varandra och ser varandra som de individer vi alla är. Så gott jag förmår har jag även i år ombesörjt ett bra liv för mina älskade vänner, som ger så otroligt mycket tillbaka till mig.  Men hur mycket jag än ger, så ger de mig tiofalt tillbaka. Framför allt har vi alla fått ha hälsan och mått bra allihopa. Det betyder mycket och för oss här på Lövslätten är det det jag önskar inför nästa år också.

Det är en lyx att känna en sådan trygghet som jag, och många andra i Sverige, kan känna i vår vardag. För många miljoner andra människor är vardagen en kamp om överlevnad, både i rika och fattiga länder. Många är de som inte har det paradis att vakna till varje dag, som du och jag, och en del andra lyckligt lottade på vår jord. Det är till dem jag skickar mina tankar, när julen åter närmar sig. År 2012 blir troligen ett oroligt år det med, med många människor som får lida och sätta livet till av politiska och ideologiska skäl, och i kampen om jordens allt färre resurser. Det är den svage som far illa, den starke som vinner, och skillnaderna mellan vinnare och förlorare blir bara alltmer tydlig.

Än fler djur lider i det tysta, många för att vi ska ha det så bra som vi har det. Mina tankar går även till alla dessa stackars satar, som aldrig ses, som aldrig respekteras och som ses som handelsvaror i en global värld. Den enorma djurindustri som avhumaniserar hela djurhållningen, skräcken och stressen genom transportprocessen och de enorma slakterikomplex som matar in levande individer att omvandla till vackert förpackad föda, samt det enorma antalet djur som får lida för vår skönhets skull på något laboratorium runt om i världen, är ett tecken om något på att något rimmar illa i den värld vi lever i.

Jag lyssnade på Mark Levengood i galan för Svenska Hjältar häromdagen. Han är en vis man. Han sa något i stil med: det är alltid upp till var och en att välja – varje enskild dag – om vi vill vara med och verka för en bättre värld, eller till en sämre. Det är det, som det handlar om. Det är vad vi gör i det lilla, i det dagliga livet som gör skillnad. Det är i vår attityd, i vår omsorg om andra och i vår vilja att ta tag i det som vi ser som fel och oriktigt som gör att det goda kan vinna.

Enligt den gamla mayakalendern går vi in i en ny apokalyps om exakt ett år, då solen åter vänder tillbaka för att lysa upp det norra halvklotet på jorden. Då lär världen gå in i en ny tidsålder, där andra värden än enbart det materiella åter kommer att få det värde som det förtjänar. Det är hög tid för en mental och dimensionell utveckling, där vi ser och förstår tiden och världen i dess sammanhang och hur vi alla hänger ihop. Vi lever alla, i en och samma värld, som ”earthlings”, med känslor, behov, önskningar och rättigheter. Rättigheten ligger i att få ett värdigt liv, att respekteras av andra, och att bli förstådd. Inte enbart de mätbara värdena har en betydelse i vår värld. Att bryta ner oss individer till mätbara parametrar gör inte bara att vi missar helheten. Vi missar också själva essensen med att vara en levande individ! Men kanske finns det hopp, i alla fall om vi får tro de gamla mayaindianerna.

Är vi redo för det steget? Du? Jag? Är världen det? Jag hoppas det, för alla som liders skull, för världen som helhet och för alla som känner en tomhet i vardagen, som inte kan täppas till med än en julklapp. Det kommer att bli en prövotid för många, men ur askan kommer också gräset att gro. Kanske är det faktiskt grönare på andra sidan. Den som lever får se, och utveckling till något högre, kommer bara om vi strävar efter det och själva vill det. Men det ger också så mycket mer, än vad enbart det mätbara, synliga och dokumenterbara gör.

En del kallar det tro, andra andlighet. Vad det än är, är det en dimension jag vet att djuren kan hjälpa oss hitta hem till. Vi hade det en gång, men tappade det på vägen. …Djuren har dock aldrig tappat kontakten med det metafysiska. De lever där, här och nu. Låt dem leda vägen och ha en riktigt härlig och underbar jul, omgiven av härliga vänner i frånvaro av stress och larm.

Ett stort tack till dig som funnits i min värld under året, och som berikat det och som gjort det till vad det varit. Ett stort tack till alla min vänner och bekanta som finns där ute, även om vi inte ses så ofta! Ni finns i mitt hjärta, var dag och var minut. Ett stort tack också till alla er som inspirerar, genom ert mod, er tro och era handlingar  – det är ni som förändrar och som ger hopp till världen. Ytterligare tack till alla som läst min blogg och som skrivit och kommenterat. Det har hjälpt mig hålla uppe bloggen hela året! Må ni få en fridfull och härlig jul!

Annonser

3 thoughts on “Det lackar mot jul……

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s