Vi kan ju fundera vidare på varför hästar egentligen är ”olydiga” som vissa väljer att kalla det (själv brukar jag bara konstatera att det inte riktigt blev som jag tänkt – och sånt är ju livet). För ordet varför är väldigt klokt att använda sig av ofta när man jobbar med häst. Ställ frågan varför tre gånger och du har den egentliga orsaken framför dina ögon. Bra sätt att jobba på – i företagsvärlden och med hästar och med människor.

Det jag ser oftast är:

• hästen vet inte vad som förväntas. Den har inte lärt sig eller så är den som jobbar med hästen så rackarns otydlig eller ger dubbla signaler att hästen inte vet vad den ska göra, eller så har ingen lärt stackarn när den gör rätt så den vet helt enkelt inte vad signalerna betyder. Inlärningsteori är bra att kunna om man vill lära sin häst något….
• hästen är rädd så den vågar inte. gäller både dem som inte gör något alls och de som far runt som skållade troll, de som går över folk, de som inte fattar galopp, de som inte…..
• Hästen vill inte. Här pratar vi inlärningsteori igen. Vi har kanske lärt dem att det är så fruktansvärt tråkigt eller värdelöst att de helt enkelt ledsnat på att vi leker med dem.
• hästen har ont. Det är nog nästan det vanligaste. Men få vet hur en häst som har ont ser ut. Som tur är gör forskarna sitt bästa för att låta oss veta hur de ser ut. Tyvärr gråter inte hästar, de skriker inte när de har ont, de pratar inte om sin rädsla. Det hade sett annorlunda ut om de gjorde det. Tänk om någon red illa och hästen började skrika. Jag lovar dig att vi hade gjort på andra sätt än vi gör idag om så var fallet. Men tyvärr. Hästar lider i det tysta. Och få ser deras lidande. De tjatar istället om hur olydiga de är och hur dåligt de hoppar och hur jävliga de är i vänstervarvet. Usch. stackars djur.

För er som vill lära er mer om det sistnämnda så finns en bra artikel i EurodressageEurodressage som du kan kika på. För hästar berättar när de har ont genom sin huvudposition och sitt ansiktsuttryck. För de som inte är nära hästar så mycket, kan det ta tid att lära sig se dessa skillnader i ansiktsuttryck. Många timmars studerande krävs, men till slut börjar man se skillnaderna. Och att se denna skillnad kan göra stor skillnad för djuren.