Det finns en rad olika ridsystem där ute. Den som är uppmärksam märker det inte minst när man provar en ny tränare. Då kan det blir väldigt förvirrat, om tränaren och ryttaren har olika ridsystem. Det behöver i sig inte betyda att någon av dem – vare sig ryttare eller tränare – har ett sämre ridsystem än den andra, bara att det skiljer sig åt.

Ett ridsystem handlar om vilka knappar vi använder oss av för att få en viss effekt, eller få hästen att göra något. Inlärningsteoretiskt kan vi använda vilka knappar som helst för att få vilket resultat som helst – bara vi lär in vilka knappar som betyder vad. Hästen måste alltså förstå vad vi vill när vi ger en viss signal. Man kan tänka sig att knapparna är som ett tangentbord – där en knapp betyder en sak. Och vilket tangentbort man använder sig av beror på vilket språk man använder sig av. På engelska tangentbord har man inte åä och ö till exempel – så det är snarlikt men inte helt lika, medan det japanska är helt annorlunda vårt. Så kan man se på ridsystem också – de kan vara lika varandra men de kan också vara helt olika. Utan att för den skull skilja i kvalitet.

Det som avgör om ett ridsystem är bra eller inte är hur det lärs till hästen, hur hästen uppfattar ridsystemet och vad man kan använda det till. Enligt etologerna är ridsystem som är bra system som bygger på tio inlärningsprinciper:

1. Hästen tränas utifrån dess kognitiva egenskaper och enligt etologisk kunskap. Hästar tänker inte som vi och beter sig inte som vi – och vi måste veta hur de tänker och hur de beter sig för att kunna lägga upp ett bra hanterintgs- och ridsystem om vi är måna om hästens välfärd
2. Hästen tränas utifrån inlärningsteoretisk kunskap.
3. Varje signal betyder en sak och bara en enda sak och hästen har lätt att förstå vilken signal som betyder vilket.
4. Träningssystemet bygger på att hästen först kan göra någorlunda rätt för att sedan bli alltmer precis i sitt utförande. ”Försöka duger” i början.
5. Signalsystemet är konsekvent och tydligt och hästen får en enda signal i taget – inte flera, särskilt viktigt är det att hästen aldrig får två motstridiga signaler på en och samma gång (t ex broms och gas).
6. Det finns bara ett svar på en signal – aldrig flera.
7. Träningssystemet är konsekvent – signalen ges alltid på samma sätt och på samma ställe på kroppen (om det är fysiskt).
8. Hästen lär sig att självständigt bära sin kropp och att självständigt utföra rörelsenm tills annat anges. Signal ges INFÖR att göra något, inte hela tiden under själva utförandet (t ex konstant hålla i tygeln för att hålla hästens huvud på plats eller konstant drivning i en skänkelvikning tex.)
9. Ridsystemet får inte trigga hästens flyktbeteende på något sätt.
10. Ridsystemet kan visa på att hästen när den lär sig under systemet är avslappnad.

Mer om detta kan man läsa på denna sida.

Det finns en del ridsystem som uppvisar allt detta- och som därför av etologerna kan anses som ”hästvänliga”. Det finns tyvärr också massor med andra ridsystem som delvis eller inte alls lever upp till det här. Hur är ditt ridsystem? Jag vet hur mitt är och vi kämpar verkligen med varenda av denna punkter. Här hos oss är vi allt annat än perfekta och vi klantar oss lite då och då, men vi försöker i alla fall vårt allra bästa för att bygga vårt ridsystem på dessa grunder. Tycker vi kommit en bit på vägen i alla fall!