Så sant som det är sagt!
Tipsar här om resten av bloggen också. Mycket tänkvärt om det där med träning, dressyr, utbildning, inlärning, balans och korrekt form!
“Operant Conditioning” is to “Cognitive Training” as “horseback riding” is to “Gal on Totillos.” Actually, that comparison is far too narrow – the concept of conditioning subjects to respond to stimuli with behaviors, is so generic that it applies to every interaction, between every being, every time. Furthermore, it has no moral value – there is no “good” or “bad.” The oaf that “conditions” his horse to run off in panic at the sight of a longe whip is every bit as successful as the master that teaches his horse to relax, sit, round, and rise in lofty piaffe at the sight of the very same whip.
In cognitive training, the trainee must be an active and willing participant – not so for operant conditioning. The victims don’t even need to know they’re part of the plan. I could “condition” my co-workers to “behave” by leaving the room at the…
Visa originalinlägg 115 fler ord
Busenkelt! 
Jag kan bara säga att jag inte riktigt håller med det inlägget, liksom det mesta i den bloggen… Ännu ett till stora delar bullshit inlägg. Märks det att jag har en uppbygd irritation på den författaren..? Jag har tidigare varit i disskutioner med författaren och vi är verkligen inte på samma sida av bordet, annars hade jag glatt svarat till honom istället för att gnälla här 😉
1. ”Cognitive training” är inte ens ett begrepp som vanligtvis används på djur och djurträning… Det är dock ett begrepp som används på människor. Och jag undrar hur fasiken man skulle utföra det på djur? Nää jag tror snarare att författaren är illa påläst om inlärning och bara hittat på ett eget begrepp och inte vet vad han pratar om…
2. Jobbar man med operant betingning jobbar man med inlärning som inte handlar om reflexer så som tex klassisk betingning. Dvs i de flesta fall måste djuret tänka och lära sig vad som menas (viss förståelse) och själv utföra vad som frågas efter och inte bara svara med en naturlig reflex. Jobbar man mer med bara naturliga reflexer så behöver ens partner inte vara lika villig deltagare, för den svarar bara med kroppsliga signaler. Så författaren har fått det om bakfoten och vet inte vad han pratar om. Operant conditioning innebär dock flertal saker, inte bara postiv inlärning vilket man lätt bara tänker på då tex shaping (klickerträning) blivit allt mer populärt, vilket författaren också inte verkar ha insett. Operant betingning beskriver hur inlärningsprocesser kan gå till, det är inte direkt en metod i sig om man inte använder ordet metod väldigt brett.
3. Att djur som man tränar inte är medvetna om vad man gör/målet är väll självfallet. Likaså att man kan använda båda teknikerna på människor utan att de är medvetna om det är självklart, det handlar bara om hur man utför det. Finns vetenskapliga expriment på det, så det författaren påstår är rakt på fel.
4. Att författaren påstår att det är inte vetenskap när man forskar och lägger fram teorier om hur inlärning går till är pinsamt för författaren då det är väl känt område inom forskning.
Vad som beskrivs är att författaren omedvetet använder sig av operant betingning, bara det att han inte utvecklat sin förmåga och därför har mindre chans att vara medveten om vad han gör. Säger inte någon måste, behöver eller att det passar alla, men chanserna är att öka sin förståelse för inlärning, användning av olika metoder vid inlärning beroende på vad man vill göra, bli effektivare och tydligare mot djuret ökar helt klart om man är mer insatt i vad man gör.
Hej och tack för inlägg. Jag läser nog med andra glasögon än du, så jag tolkar det inte riktigt som du gör, vilket du kanske redan sett! 🙂 Får nog chansen att återkomma till de inlärningsteoretiska modellerna – vilka styrkor de har och vilka svagheter (för det finns en g. intressant kritik emot dem som jag läser med intresse…). Men det får nog bli i ett annat inlägg. Det vore dock intressant att höra lite mer om vad du grundar din inställning över denna författare – som jag såg som intressant men inte nödvändigtvis någon jag håller med om i allt – på!
Många hälsningar
Helena!