Jag fick idag frågan om hur man vet vilken tränare som är duktig och vilken som inte är bra. Det var en svår fråga. Jag skulle dock säga att det finns en mycket viktig sak som skiljer bra från dåliga tränare: konflikthanteringen. Det är lite som min gamla bilskolelärare sa en gång:
dåliga bilförare kör av vägen när de får sladd
Bra bilförare kan häva en sladd
Men
riktigt duktiga bilförare får aldrig sladd.

Här är min version av olika grader av hästtränare:
En dålig tränare skapar konflikter med hästen.
En okej tränare löser konflikter med den häst han arbetar med och får resultat.
En bättre tränare löser problemen dessutom på ett positivt sätt för ryttare och häst.
Men
En ypperlig tränare har inget behov av att lösa konflikter med den häst han tränar, då hans arbete med hästen inte orsakar samarbetssvårigheter eller stress. Han får därför en samarbetsVILLIG, positiv och mentalt stark häst som aktivt arbetar med tränaren. Därmed kan också han få fantastiska resultat – på hästens villkor.

(Med ordvalet konflikt ska här ses som ett mycket vitt begrepp där hästen helt eller delvis av någon anledning, vilken den än må vara, inte vill, kan, törs eller förstår hur den kan samarbeta).